Goda relationer - smörjmedel för en övning

Under Livgardets övningar har regementes mark- och miljösektion en viktig roll i att förebygga och minimera den negativa miljöpåverkan som en övning kan medföra. Eftersom välviljan hos exempelvis civila markägare ibland är avgörande för en övnings genomförande behöver även kontakten med de privata aktörerna underhållas och smörjas.

Porträtt på man i militärgrön uniform
Löjtnant Pontus Dahlström är chef för mark- och miljösektionen på Livgardet. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Man i militär grön uniform håller i gröna drivmedelsdunkar som står på marken
Alla kemiska produkter ska ha korrekt märkning med märklappar. Pontus har noterat en viss oklarhet kring en ny märklapp som han kontrollerar. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
En hand pekar på en karta som visas på bildskärm placerad i en bil
Via ett geografiskt informationssystem kan Pontus se var det skett incidenter som han behöver följa upp. Det är förbandet själva som lägger in informationen och fotografier som visar vad som hänt och var. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

Löjtnant Pontus Dahlström är sektionens chef och den som oftast leder mark- och miljötjänsten när Livgardet genomför större övningar. All personal som deltar i en övning ska ha tagit del av gällande mark- och miljöbestämmelser, men tillsammans med övningsledaren och trafiksäkerhetsansvariga bidrar Pontus till det team som specifikt bevakar mark- och miljöfrågorna och tar emot incidentrapporter under övningens gång.

Pontus knackar på

Pontus har inför och under Livgardets övningar kontakt med de markägare som kommer att beröras av verksamheten. Trots att övningsfälten finns att tillgå så är det ibland nödvändigt att teckna avtal för att kunna använda civil mark. I ett sånt scenario har sektionen ett motto - ”vi ska alltid vara välkomna tillbaka”. Mycket tid och energi läggs därför på att skapa goda och personliga relationer med markägare, bönder och de som bedriver till exempel djurhållning. 

Vi ”rekar” alltid innan en övning för att se om det finns kossor, ridhus eller annat att ta hänsyn till beroende på hur man tänkt gruppera sig under övningen. Ibland knackar vi på hemma hos folk för att beskriva hur vi ämnar genomföra övningen. Vi informerar om vi exempelvis tänker landa med helikopter i närheten och har en dialog om hur vi löser det på bästa sätt för samtliga parter, säger Pontus. 

Inspektion av vägskada på övningsfält
Pontus Dahlström fotograferar en vägskada på övningsfältet. Om diken eller vägkanter blir förstörda kan det skapa vattensamlingar vilket snabbt äter upp vägen. Därför måste skadorna åtgärdas snabbt. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

Även om det oftast inte inträffar några allvarliga incidenter under en övning kan det hända att skador uppstår på exempelvis staket, vägar eller träd i terrängen.

Om skadorna uppstår på civil mark är det är viktigt att redan innan ha en personlig kontakt, så att berörda vet hur vi arbetar med skadereglering, berättar Pontus och fortsätter:

Vi vill gärna upptäcka den eventuella skadan innan markägaren gör det, för att vara proaktiva. Det blir oftast bäst så.

Spill ska saneras

Under övningen Sydfront 21 i Skövde går Pontus Dahlströms telefon varm. Samtalen rör frågor om tillstånd att använda den närliggande kyrkans parkering, en markskada på en väg, drivmedelspill vid stabsplats, en bro som är färdigreparerad och måste provköras samt en hel del annat. 

Största delen av tiden övningen pågår tillbringar Pontus i bilen, en ljusgrön minibuss som sett sina bästa dagar. Men den är pålitlig menar han, den tar honom från a till b och i den får han plats med det mest nödvändiga som saneringsmedel, spilldukar, spade och absorbentmaterial. Saker som kan behövas i händelse av till exempel drivmedelsläckage från ett fordon. Ett av de inkommande samtalen rör just detta och Pontus gasar minibussen mot den upprättade stabsplatsen intill Borgunda kyrka. Just den här gången är läckaget av det mindre slaget och minimal åtgärd krävs.

Om läckaget är stort måste man gräva och det kan handla om riktigt stora mängder som måste grävas bort. Ofta kan man avgöra på lukten om allt spill har sanerats, berättar Pontus. 

För- och efterarbetet är störst

Trots att övningar kan vara ordentligt hektiska när de väl pågår så sker det mesta av Pontus arbete före övningen och efter att förbandet lämnat etableringen. Skaderegleringarna tar tid och en sån viktig sak som att ”lämna naturen i samma skick som innan övning” kräver ett fysiskt besök, en visitering, för att kontrollera tillståndet på platsen.

Om det ser för illa ut när grupperingen lämnat får förbandet åka tillbaka och återställa platsen. Det är viktigt att vi sköter oss, säger Pontus Dahlström bestämt.