Sverige tar täten för ny taktik i Mali

I Mali har det skett en ökning av kriminella aktiviteter orsakade av organiserad brottslighet och våldsbejakande islamistiska grupper. Med hjälp av en ny mer snabbrörlig taktik ska FN-insatsen Minusma nu aktivt försöka stoppa den negativa utvecklingen.

Dennis Gyllensporre i samtal med soldater och officerare ur Mali 12:s skyttekompani.
Dennis Gyllensporre i samtal med soldater och officerare ur Mali 12:s skyttekompani.
Dennis Gyllensporre i samtal med soldater och officerare ur Mali 12:s skyttekompani. Foto: Oscar Larsson/Försvarsmakten
Dennis Gyllensporre utanför reperationstroppens lokaler på Camp Castor i Mali.
Dennis Gyllensporre utanför reparationstroppens lokaler på Camp Castor. Foto: Oscar Larsson/Försvarsmakten

Solen står nästan i zenit när Dennis Gyllensporre, svensk generallöjtnant och chef för Minusmas militära delar, besöker Sveriges nya styrkebidrag till Minusma, FN:s fredsbevarande insats i Mali.

Under det senaste året har Sverige flyttat sitt styrkebidrag från Timbuktu i landets norra delar till staden Gao i östra Mali. Dessutom har bidraget ändrat inriktning. Från att tidigare ha varit ett underrättelseförband till att nu bestå av ett skyttekompani. Tillsammans med flera andra nationer ingår kompaniet i en så kallad mobile taskforce, en snabbrörlig stridsgrupp.

Stridsgruppen är en typ av förband som tidigare saknats i Minusma och FN. Det försämrade säkerhetsläget i Mali med ökade hot, fler internflyktingar och fler dödsoffer fordrar att Minusma förändrar sitt sätt att agera, berättar Dennis Gyllensporre:

– För det krävs ett förändrat uppträdande och en annan sammansättning av förmågor. Syftet med förändringen är att snabbt kunna ingripa där implementeringen av fredsavtalet eller säkerheten för civilbefolkningen hotas.

Förändringen benämns inom FN för Adaptation och är ett prioriterat uppdrag till Minusma i FN:s säkerhetsrådsresolution 2531 från i somras. Det innebär att Minusma tillförs fler kvalificerade markförband, men även fler helikoptrar och fler luftburna spaningsfarkoster.

– Konfliktens karaktär ställer också krav på ett mer robust uppträdande av förbanden. Det är inte en traditionell fredsbevarande insats med en existerande fred som ska övervakas. Här handlar det istället om att förändra läget genom att implementera fredsavtalet och skydda civilbefolkningen från våldsdåd utförda av olika väpnade grupper, förklarar Dennis Gyllensporre.

Stefan Sahlström, kontingentschef Mali 12 och Dennis Gyllensporre under besket.
Stefan Sahlström, kontingentschef Mali 12, och Dennis Gyllensporre under besöket. Foto: Oscar Larsson/Försvarsmakten

Minusma kommer även i framtiden att vara verksam med traditionella infanteribataljoner på de platser som insatsen redan idag finns för att säkra befolkningscentra och stödja fredsavtalet. Till det kommer stridsgrupperna som snabbt kan kraftsamla och ingripa där våldsamheter uppstår eller där det finns indikationer på att våld eller oroligheter är nära förestående.

– Syftet med stridsgrupperna är att snabbt kunna ingripa vid våldsamheter eller att förekomma dessa och därigenom skapa säkerhetsmässiga förutsättningar för icke-militära medel att ta sig an andra aspekter av civilbefolkningens svårigheter, berättar Dennis Gyllensporre.

– Det svenska förbandet är ett välkommet bidrag till Minusma som har personal, utbildning och utrustning lämpade för kvalificerade uppgifter under utmanande förhållanden. Förbandet kommer att användas för säkerhetsoperationer i de centrala och norra delarna av Mali, säger han.

Dessutom är Mali drabbat av etniska spänningar, tilltagande matbrist och numera också en osäker politisk utveckling på nationell nivå. Den 18 augusti genomförde militärjuntan CNSP en statskupp i Mali. Sedan dess har förhandlingar förts mellan juntan, maliska civilsamhället, parterna i det rådande fredsavtalet och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).