Flygvapnets kvinnliga pionjärer

En varm sommardag för exakt 40 år sedan, den 21 juli 1980, gick 29 modiga kvinnor in genom Upplands flygflottilj F 16:s grindar i Uppsala. De skulle påbörja sin värnpliktsutbildning vid flygvapnet.

Militär sminkning
Militär sminkning (maskering) pågår. Foto: Nils Andersson/Försvarsmakten
Den kvinnliga värnpliktsplutonen marscherar i takt vid Upplands flygflottilj F 16. Foto: Nils Andersson/Försvarsmakten

I februari samma år hade runt 80 kvinnor inställt sig vid östra värnpliktskontoret i Solna för att mönstra. De skulle genomgå samma tester som männen för att kunna tas ut till grundutbildning på befälslinjen. En av grundstenarna i den dåvarande befälsordningen var att den som ville gå vidare till officersutbildningen skulle ha gjort värnplikten. Möjligheten för kvinnor att söka officersutbildning hade år 1980 öppnats för första gången. Detta efter det att regeringen år 1978 hade beslutat att kvinnor skulle få möjligheten att utbilda sig till officerare på samma villkor som männen, inom vissa områden. Beslutet fattades i samband med att en ny befälsordning skulle träda i kraft.

30 kvinnor klarade testerna och kvalificerade sig för att vidareutbilda sig till officer inom flygvapnet. 29 av de 30 kvinnor som mönstrade påbörjade värnplikten och valde att utbilda sig inom områdena, samband och teknisk tjänst samt till stridsledning- och luftbevakningstjänst. Värnpliktsutbildningen påbörjades vid F 16 i Uppsala där de alla stannade i tre veckor för att sedan fortsätta på olika förband, allt beroende på vilken inriktning de hade valt och vilket förband de tillhörde.

Instruktören överfurir Tomas Olsson utför vapenvisitation efter skjutning. Foto: Nils Andersson/Försvarsmakten

Kvinnor har och har alltid haft en roll i Sveriges försvar på många sätt, men alltid inom givna ramar och aldrig tidigare på samma villkor som männen. Flygvapnet var först med att erbjuda kvinnor möjlighet att söka officersutbildning och de tjänster som erbjöds fanns inom området marktjänst. Redan innan de första kvinnorna påbörjade sin värnplikt hade flygvapnet utsett fem kvinnor av 120 sökande, i den gamla befälsordningen, att genomgå en yrkesutbildning vid stridslednings- och luftbevakningslinjen (Stril-linjen). Fyra av kvinnorna fullföljde utbildningen och de blev föregångare till de kvinnor som påbörjade sin värnpliktsutbildning den 21 juli 1980.

Att kvinnor skulle göra värnplikt var kontroversiellt, de unga kvinnorna var pionjärer. I folkmun hette det att värnplikten gör män av pojkar och nu skulle helt plötsligt kvinnor göra värnplikten. Det blev stor uppståndelse i media med flera TV-program och intervjuer i pressen.
– Uppmärksamheten i media var ganska jobbig för oss tjejer. Vi gjorde ju värnplikten på samma villkor som killarna men det var bara vi som blev uppmärksammade av media i tid och otid, säger kapten Mona Forsgren som var en av kvinnorna som ryckte in 1980.

Även om både kvinnorna och deras befäl var noga med att de inte skulle särbehandlas så fanns det vissa praktiska utmaningar. Det fanns inga skor som passade vilket resulterade i att kvinnorna fick bära gymnastikskor. Efter ett tag fick de kängor i rätt storlek men de var anpassade för varma klimat vilket innebar att de var väldigt hala och svåra att använda vintertid. Det fanns inte heller några uniformer som var anpassade för kvinnor. När kvinnorna ryckte in så stod det en skräddare redo för att ta mått för att kunna sy in och anpassa uniformerna efter deras mått.

– Skräddaren hade anpassat våra uniformer men när de levererades så passade de i alla fall inte. Vi fick byta kläder med varandra så att vi fick en uniform som passade något så när, säger Mona Forsgren.

Av de 29 kvinnorna som ryckte in den där julidagen 1980 så fullföljde 26 värnpliktsutbildningen. När värnpliktsutbildningen var över fortsatte flera av kvinnorna sina yrkeskarriärer inom Försvarsmakten, inom olika områden. Andra valde att börja arbeta på den civila arbetsmarknaden. Några har kommit och gått, de arbetade några år inom Försvarsmakten, bytt till den civila arbetsmarknaden några år för att sedan återvända till Försvarsmakten.

Gruppbild av kvinnorna
Gruppbild av kvinnorna som påbörjade sin värnpliktsutbildning vid flygvapnet den 21 juli 1980 och deras befäl. Foto: Nils Andersson/Försvarsmakten

Mycket har förändrats och förbättras både i samhället och vid Försvarsmaktens när det gäller kvinnors rättigheter sedan den 21 juli 1980. Att attrahera kvinnor och få in fler kvinnor i Försvarsmakten är en prioriterad fråga och jämställdhet utgör en självklar del av Försvarsmaktens verksamhet. Kvinnor och män har i dag lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att delta i försvaret av vårt samhälle. Jämställdhetsarbetet genomförs proaktivt och det är en förutsättning för att Försvarsmakten ska utveckla sin förmåga både bland Försvarsmaktens medarbetare och i mötet med samhället. Det är ett klart uttalat mål att öka andelen kvinnor inom Försvarsmakten, både officerare och civilanställda.