Nu bemannas våra tyngsta fältarbetsfordon

För första gången utbildas värnpliktiga vid Göta ingenjörregemente, Ing 2, på två av förbandets tyngsta system, Ingenjörbandvagn 120 och Brobandvagn 120.
– Det har varit en väldigt rolig utbildning och dagarna går snabbt, säger Petter Gustafsson, rekryt vid Ing 2.

Ingenjörbandvagn 120 använder minplogen för att snabbt plöja en väg genom minerad terräng. Foto: Casper Nilsson/Försvarsmakten
Anna Smedman och Petter Gustafsson utbildas på Ingenjörbandvagn 120. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten
Vid en plutonsövning i Skillingaryd fick rekryterna för första gången öva med vapensystemet som tillhör Ingenjörbandvagn 120. Foto: Martin Gustafsson/Försvarsmakten
Brobandvagn 120 har lagt Krigsbro 8 så att förbandet kan ta sig över ett hinder i terrängen. Foto: Casper Nilsson/Försvarsmakten
Oscar Törnquist utbildas på Brobandvagn 120 och tycker att det är kul att få köra ett fordon som man vet skulle göra en stor skillnad. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten

Ingenjörbandvagn 120 och Brobandvagn 120 skapar rörlighet för Försvarsmaktens förband. Ingenjörbandvagn 120 plöjer en väg genom minerad terräng fram till ett vattendrag så att Brobandvagn 120 kan ta sig fram, lägga Krigsbro 8 och på det sättet skapa rörlighet så att övriga förband kan fortsätta sin framryckning och ta mark på andra sidan vattendraget.

För att stärka den förmågan är det i år första gången värnpliktiga utbildas på båda systemen. Då vagnarna har en avancerad teknik krävs det en längre utbildning, vilket gör att rekryterna utbildas under elva månader.

– Till båda systemen är det en lång och ganska krävande utbildning, krävande för att det behövs en god teknisk förståelse. Det gäller att förstå tekniken då den innefattar allt från hydraulik till mekanik. För rekryterna har det nog varit en utmaning, men de har haft en positiv inställning och en vilja att lära sig systemen, säger Håkan Friman som är ansvarig för utbildningen.

Inledningsvis var utbildningen teoretisk där rekryterna fick lära sig om varje delsystem och få en förståelse för vilken del som gör vad och hur de hör ihop. Efter hand har de fått öva mer och mer praktiskt där de kopplar ihop de teoretiska kunskaperna med de praktiska där de manövrerar vagnarna som ett enda redskap.

Ingenjörbandvagn 120 - flera uppgifter i en maskin

En förare på Ingenjörbandvagn 120 är inte bara förare, utan ska även kunna gräva, schakta och plöja minor. För de värnpliktiga gäller det att lära sig hur de ska agera beroende på vilket materiel de använder och anpassa körsättet efter det.

– Man måste anpassa hastigheten beroende på vad man ska arbeta med, till exempel om man kör schaktaren eller minplogen, säger Petter Gustafsson från Jönköping som lägger till att han tycker om att gräva.

Att sätta sig bakom styrdonet i ett stridsvagnschassi på cirka 65 ton kan för vem som helst kännas lite skrämmande. Anna Smedman från Karlstad utbildas till gruppchef och för henne blev det en helt ny upplevelse när hon fick köra ingenjörbandvagnen för första gången.

– Jag har ingen erfarenhet från mekanik och motorer sen innan så första gången jag satte mig bakom styrdonet så var det lite nervöst, men det har gått bra. Det är en helt annan sak än att köra en bil.

Brobandvagn 120 - en snabb broläggare

Likt Ingenjörbandvagn 120 har även Brobandvagn 120 ett stridsvagnschassi som har samma skydd och förmåga att ta sig fram som en stridsvagn. Brobandvagn 120 kan lägga och transportera en 26-meters krigsbro alternativt två 14-meters krigsbroar som läggs på ett fåtal minuter så att Försvarsmaktens mekaniserade förband snabbt kan ta sig fram över exempelvis ett vattendrag. För Oscar Törnquist från Stockholm gäller det att veta var han har omgivningen när han kör Brobandvagn 120.

– Det är kul, men det är komplicerat, speciellt i början och det är väldigt annorlunda jämfört med andra fordon, hur vagnen beter sig och att den är så himla stor. När du har bron uppe på bandvagnen behöver du ha koll på bron då den är så mycket större än vagnen så det gäller att veta var träd och sådant finns så att man inte kör in i något för det skulle kunna skada bron och själva brosystemet och då blir den ju värdelös.

När rekryterna är färdiga med sin utbildning väntar muck och deras elva månaders värnplikt är genomförd. Några av dem har sökt anställning vid plutonen och kommer fortsätta arbeta med systemet Ingenjörbandvagn 120 eller Brobandvagn 120 och förhoppningsvis är det de som i framtiden utvecklar själva systemen. Gemensamt för alla är dock att de efter sin utbildning är en viktig komponent för att möta varje hot och klara varje utmaning!