Värnpliktskongressen tillbaka efter nio år

För första gången sedan 2010 arrangeras en värnpliktskongress i Sverige. 93 ombud, 15 funktionärer och ett antal inbjudna gäster samlades i måndags på Elite Hotel Marina Tower i Nacka för att lägga grunden till pliktpersonalens nya medinflytandeorganisation.

Värnpliktskongress i april 2019.
Värnpliktskongress i april 2019.
"Materielfrågor är viktiga", tycker ombuden från Sjöstridsskolan. Från vänster: Vilma Larsson, Adam Esentals och Lisa Holmqvist. Foto: Fredrik Helmertz/Försvarsmakten
Värnpliktskongress i april 2019.
Äntligen igång. Erik Arroy, har jobbat hårt för att den första Värnpliktskongressen på nio år ska bli verklighet. Efter kongressen tillträder han som generalsekreterare för det nya nationella rådet (som ännu inte har något namn). Foto: Fredrik Helmertz/Försvarsmakten
Värnpliktskongress i april 2019.
Historisk inledning. Kongressen började med en tillbakablick på värnpliktsrörelsens framväxt med start i slutet av 1960-talet och utvecklingen fram till idag. Foto: Fredrik Helmertz/Försvarsmakten

Samtliga grundutbildningsförband har under vintern utsett sina ombud genom direkta val på förbanden. Erik Arroy är projektledare medinflytande för totalförsvarspliktiga vid Högkvarteret och har under vintern rest landet runt för att utbilda anställda och pliktpersonal om demokratifrågor och kongressen.

– Det har varit himla roligt. Det finns ett stort engagemang ute på förbanden och det gör mig glad, säger han.

Kongressens viktigaste uppgift blir att ta fram en agenda, policy och riktlinjer för de kommande åren. Fem ledamöter ska väljas för att tillsammans med Erik Arroy, tillträdande generalsekreterare, utgöra det nya nationella rådet.

En viktig fråga under veckan blir att byta namn på Värnpliktskongressen till något som bättre avspeglar den samlade rörelsen för alla totalförsvarspliktiga. Det mesta tyder på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i framtiden kommer att kalla in civila för att göra grundutbildning. Kongressen ska bli ett gemensamt forum för både militär och civil pliktpersonal.

Varför är det viktigt att pliktpersonal organiserar sig?

– Om tvång ska kunna vara ett legitimt instrument för personalförsörjning i ett demokratiskt samhälle, måste pliktpersonalen ha en möjlighet att påverka sin vardag. I synnerhet när det rör sig om farlig verksamhet, säger Erik Arroy.

Bland ombuden fanns Vilma Larsson, Adam Esentals och Lisa Holmqvist från Sjöstridsskolan i Karlskrona. De tycker att materielfrågor är viktigt att lyfta fram.

– Vi skulle gärna se mer personanpassad materiel. Fortfarande sitter utrustningen för dåligt på exempelvis kortväxta personer, säger de.

– Dessutom skulle vi gärna se att vi fick mer utbildning ombord på fartyg. Men det är en fråga som gäller specifikt för oss i marinen.

På onsdagen gästas kongressen av bland andra försvarsminister Peter Hultqvist och ÖB Micael Bydén. Kongressen avslutas fredagen 26 april.