47 år med kängor på

I själ och hjärta är vi alla blå-gula men under Flygvapenövning 19 innebär blå-gul att man tillhör övningsledningen. Antingen ingår man i den centrala ledningen som sätter övningsmålen och bestämmer vilka moment under övningen som ska ske var och när, eller någon av de lokala övningsledningar som finns på varje bas. Vid en av de sistnämnda finns major Peter Hagsköld på Vidselbasen.

Peter Hagsköld lever efter devisen att öva är det roligaste som finns och försäkrar sig om att personalen på expeditionen är på gott humör.
Peter Hagsköld lever efter devisen att öva är det roligaste som finns och försäkrar sig om att personalen på expeditionen är på gott humör.
Peter Hagsköld lever efter devisen att öva är det roligaste som finns och försäkrar sig om att personalen på expeditionen är på gott humör. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten
Lokala övningsledningen i samtal med chefen för 43. Flygbaskompaniet i ledningstältet på Vidsel under FVÖ19
Lokala övningsledningen i samtal med chefen för 43. Flygbaskompaniet i ledningstältet på Vidsel. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten
På Vidsel finns det även lokalt anställda som är blå-gula.
På Vidsel finns det även lokalt anställda som är blå-gula. Foto: Göran Karlsson/Försvarsmakten

De lokala övningsledningarnas uppgift är, lite förenklat, att stödja och underlätta så att lokala träningsmål för deltagande förband uppnås och att verksamheten sker på ett säkert sätt samt naturligtvis att hjälpa till med de centrala momenten. Alla enheter har egna träningsmål, som kommer ur en Förbandsutvecklingsplan. Lokal övningsledning leder också utvärderingen av övningen på respektive plats. Många är instruktörer inom olika områden och fungerar som handledare med tips och råd och framför allt initierar diskussioner. Varför gjorde man på ett visst sätt? Hade man kunnat agera annorlunda? Kort sagt, att finnas med där det händer och att hjälpa till att utveckla verksamheten för att hela tiden öka krigsdugligheten.

För 47 år sedan snörade Peter Hagsköld på sig kängorna som värnpliktig på Ing 1 i Södertälje och de har suttit på sedan dess. Bildligt talat, han har bytt ett par gånger.  Nu är Peter övningshandläggare på Helikopterflottiljen och biträdande chef för lokala övningsledningen på Vidsel under Flygvapenövning 19. Han ser två stora skillnader på övningar då och nu.

– Då var det massövningar med värnpliktiga och övningarna var enklare. Nu är alla specialister och övningarna mycket mer komplicerade. Dessutom genomförs stora övningar nu för tiden alltid i samverkan mellan olika försvarsgrenar och förband.

Enkelheten förr berodde på att det mest handlade om grundläggande träning för värnpliktiga och övningarna såg rätt lika ut från gång till gång. Möjligen kunde det införas någon ny materiel ibland.

Peter får tänka länge på frågan vad som var bättre förr. Han tycker personligen att det möjligen överplaneras ibland. Det var inte lika detaljstyrt förr. Syftet med att öva är däremot detsamma. Vi ska testa vad vi kan under fältmässiga förhållanden.

– Det finns inget som kan ersätta övningar i kontrollen av hur människor samarbetar. Det är den ultimata testen av lagutveckling.

Trots sina 47 år, sedan han började i Försvarsmakten, är inte Flygvapenövning 19 major Hagskölds sista stora övning. Han har redan börjat planera för Aurora 20 och det riktigt lyser om honom när han får berätta om sina förväntningar på den övningen. Han har längtat efter en övning där han få fokusera på uthållighet.

– Vi ska visa att vi kan hålla på hur länge som helst!