Svensk militär i norsk miljö

En övning med 50 000 deltagare och över 10 000 fordon sätter sina spår. Övningen Trident Juncture 18 täcker nästan 25 procent av Norges yta. Redan i december 2015 började norska försvaret planeringen med mark och miljö inför övningen.
– Norska folket är positiva till försvaret och därför är det viktigt att vi sköter oss i de områden vi övar så att vi är välkomna tillbaka, säger major Marianne Rygh Bö som är chef för övningens miljöskydd.

Kapten står med en surfplatta och i bakgrunden finns en svensk ingenjörbandvagn
Kapten Erik Hansson från Norrbottens regemente, I 19, kontrollerar en föranmäld övningsplats för den svenska ingenjörbandvagnen. Till sin hjälp har Erik en app där han kan se i vilket område som ingenjörbandvagnen kan gräva. Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten
En stridsvagn står på en skadad vägkant.
En stridsvagn väger över 60 ton och det kan bli en del skador på både vägen och utanför. Alla skador ska rapporteras in. Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten
Personal från Norge och Sverige sitter vid ett runt bord och pratar.
Sverige och Norge har sedan flera år tillbaka ett bra samarbete inom mark och miljö. Under övningen Trident Juncture har man daglig kontakt med varandra. Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten
Militära fordon tar sig fram nästan överallt och ibland får fordonen även med sig jord och sten upp på vägarna. Militär personal som följt övningen har haft sopkvastar och skyfflar med för att få undan det värsta från de civila vägarna. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten

Sverige och Norge har sedan flera år tillbaka ett bra samarbete inom miljöskydd vid större övningar.

– Vi har övat ihop i många år som exempelvis Cold Response, där har vi byggt ett nära samarbete och vi arbetar på ett liknande sätt. Därför var det självklart att Sverige kan ansvara för sitt eget brigadområde under Trident Juncture, säger major Marianne Rygh Bö.

I den svenska brigadens område samarbetar Norge och Sverige för att förebygga och ta hand om uppkomna miljöskador. Sverige deltar med fem personer från Norrbottens regemente, I 19, och Södra skånska regemente, P 7.

För den svenska personalen har planeringen varit i gång i över ett år.

– Förberedelserna handlar om att ta fram kartor och underlag för var vi kan köra, var vi kan tanka och var vi kan sova. Vi vill ge förbanden bra förutsättningar att öva, säger major Sven Larsson från Södra skånska regementet.

När de norska och svenska kollegorna träffats under året för att prata om Trident Juncture 18 har man även börjat med parallell planering inför arméövningen Northern Wind som går av stapeln vid svensk- finska gränsen. Under övningen kommer det att vara ombytta roller där norrmännen ansvarar för egna styrkor under övningen.

Skillnad på att öva i Norge

I Norge finns en lag som gör det möjligt för norska Försvarsmakten att rekvirera civil mark för större övningar. Alla markägare som får sin mark rekvirerad får ersättning för eventuella skador av norska staten.
– Lagen ger oss inte bara möjligheter att öva, den begränsar även vad vi får lov att göra. Lagen fungerar väldigt bra om den används på rätt sätt, säger major Marianne Rygh Bø.

I Sverige måste Försvarsmakten få ett godkännande av markägarna om vi ska öva på civil mark utanför våra övnings- och skjutfält. Den stora skillnaden är att man i Sverige i ett tidigare skede tar kontakt med markägarna.

Rapportera skador och göra rätt för sig

– Det är viktigt att vi dokumenterar och anmäler in de skador som uppstår. Även en liten markskada för en liten markägare kan vara en katastrof om det inte åtgärdas. Men vi är väldigt bra på att anmäla in skador och om vi missar något så finns det ett nummer som man kan ringa in. Det numret är bemannat dygnet runt under hela övningen, säger kapten Erik Hansson som till vardags är chef för avdelning Mark och Miljö vid Norrbottens regemente, I 19.

I både Sverige och Norge använder man ett kartsystem som är baserat på appen Collector som finns tillgängligt i telefon och surfplatta. Inför övningen använder man appen för att lägga in begränsningar och möjligheter för förbanden som sedan trycks på övningskartan.

Under övningen kan personal som följer förbanden lägga in skador som uppstår direkt i appen. Man tar en bild på skadan och lägger in skadan på kartan. Därefter åker mark- och miljöpersonal ut och kontrollerar skadan och vid behov fyller i mer information så att skadan kan åtgärdas.

Även om civilbefolkningen har ett direktnummer som man kan ringa in och anmäla uppkomna skador så har det varit relativt få anmälningar från markägare. Major Marianne Rygh Bø tror att en anledning till det låga antalet är att den militära personalen är bättre på att registrera in skador direkt.

– Personalen är mer medvetna idag och bättre på att rapportera även små skador, det gör att vi ofta kan informera markägarna innan de själva sett skadan.

Övningen är slut men för personalen inom mark- och miljö fortsätter arbetet till dess att alla skador är åtgärdade.