Stort fokus på Försvarsmakten inför rikskonferensen i Sälen

– Tittar man på Försvarsmakten i sin helhet kan vi till dags dato konstatera att den militära förmågan har ökat i samtliga stridskrafter, inklusive Hemvärnet. Vi ser det på genomförd övningsverksamhet – Aurora 17 inte minst, på tillförda materielleveranser och på en breddad regional närvaro. Vi levererar här och nu både nationellt och i de internationella insatserna. Men utmaningarna är många och prioriteringarna tuffa vilket med nuvarande ekonomiska ramar kommer att påverka förmågan och uthålligheten efter 2020. Det har vi varit och är fortsatt tydliga med, säger Marcela Sylvander, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör.

Försvarsmakten har som tydligt mål att under försvarsbeslutsperioden nå en ökad samlad operativ effekt. Karl Engelbrektson, arméchef, konstaterar att armén under den här försvarsperioden tagit stora kunskaps- och övningskliv framåt när det gäller brigadförmåga. Armén utvecklas nu från att ha varit optimerad att främst genomföra internationella insatser med mindre förbandsstorlek, till att kunna verka samordnat i större förband mot en kvalificerad motståndare i högre konfliktnivåer.

– Det gör att funktioner som till exempel underrättelser, ledning, artilleri, luftvärn, logistik, fältarbeten och alla de funktioner som är viktiga för att komplettera de stridande manöverbataljonerna, har satts i ett sammanhang så att all verksamhet på marken kan sammanföras i en enhet. Utmaningen är att dagens krigsförband har olika status vad gäller exempelvis tillgängligt materiel. Men oavsett vad som händer framöver med ekonomi eller tillförsel av materiel så måste vi inta en struktur som möjliggör att olika krigsförband med olika grad av förmåga sätts ihop i en helhet, säger Karl Engelbrektsson.

Andra brigaden under övningen Aurora 17. Foto: Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten

Marinchef Jens Nykvist fastslår att marinens viktigaste bidrag till Försvarsmakten operativa effekt är att visa fortsatt närvaro i skärgården och på den strategiskt viktiga Östersjön, där det kontinuerligt rör sig cirka 2 500 fartyg.

– Vi har övat mer och det har varit större fokus på internationell samverkan, framförallt med Finland där vi nu samverkar fullt ut. Under året har vi nått initial operativ förmåga med den svensk-finska marina stridsgruppen. Vi har också intensifierat övningsverksamheten när det gäller sjömålsstrid och undervattensstrid, berättar Jens Nykvist.

Flygvapenchefen Mats Helgesson konstaterar att flygvapnet under perioden blivit robustare och mer krigsdugligt genom Gripensystemets utveckling, bland annat med meteor-roboten.

– Det har även tillförts en hel del basmateriel och vi har utvecklat våra baskoncept. När det gäller utmaningarna framöver gäller det att hålla ihop helheten, att förbättra krigsförbandens förmåga, utbilda personal inför framtiden och samtidigt upprätthålla incidentberedskapen och genomföra insatser. Varje del för sig kräver mycket kraft och genomförs ofta av samma personal och med samma materiel. Utmaningen är att hitta en balans i allt detta, säger Mats Helgesson.

Förutom rikskonferensen kommer Försvarsmakten under årets första kvartal på olika sätt rapportera och redogöra för hur verksamheten inom myndigheten fortskrider. Den 22 februari presenterar Försvarsmakten sin årsrapport för 2017 och samma dag presenteras även rapporten om Försvarsmaktens långsiktiga utveckling mot år 2035 (Perspektivstudien).

Den 1 mars redovisas budgetunderlaget för 2019-2021.

– Det är omfattande och viktig information som nu sammanställs. Det handlar dels om att mer i detalj redogöra för vad Försvarsmakten hitintills uppnått, dels om att informera om de prioriteringar ÖB avser göra i närtid och vilka medel som behövs för det. Och sist men inte minst hur vi ser att Försvarsmakten ska utvecklas i framtiden, säger Marcela Sylvander.

Flygvapnet har blivit robustare och mer krigsdugligt genom Gripensystemets utveckling. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten