Patrull i staden vid randen till öknen

Av: Richard Kjaergaard | Mali – 27 augusti 2015 kl: 15.05
Arkiverad nyhet

Patrullen går längs en sandig gata inne i ett kvarter i Timbuktu. Från ett hus ekar franskspråkig hip hop. Utanför hjälper en liten flicka sin mamma att mala spannmål i en typisk afrikansk mortel. Det här är platsen där det uråldriga möter den nya tiden. Solen står som högst och temperaturen visar +40 i skuggan.

Kvinna i dörröppning. I förgrunden ryggen av en kvinna i uniform.
Kvinna i dörröppning. I förgrunden ryggen av en kvinna i uniform.
Den svenska Försvarsmakten tillämpar FN:s resolution 1325 i den operativa planeringen. Att höra hur kvinnorna uppfattar den rådande situationen är av vikt i underrättelseinhämtningen. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
Att kunna urskilja olika etniska identiteter bidrar till att kartlägga olika sociala och maktstrukturer i Mali. En fulaniman med den karakteristiska solhatten passerar den svenska patrullen. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
Att civilsamhället fungerar är av största vikt för den fredliga utvecklingen, det innefattar allt från myndigheter, bankverksamhet och rättsväsende. En annan viktig del är det lokala företagandet som den här frisörsalongen. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
På kort tid har den svenska styrkan tillsammans med FN-kollegor från andra länder byggt upp förtroendet hos lokalbefolkningen i Timbuktu. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
Soldaterna exponeras under patrullen för värme som inte sällan överstiger +40 grader i solen. Det kräver mycket vätska, ett lågt tempo och pauser på skuggiga platser. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten

Timbuktu är en mytomspunnen plats. Redan i början på 1000-talet nådde berberfolket tuaregerna från Nordafrika fram till Nigerfloden och grundade staden. Det blev en tummelplats för handel, men även ett religiöst och intellektuellt centrum. Området befolkades redan innan tuaregernas ankomst av de svarta folkslagen songhai och fulani. Forskare tror även att dessa folk en gång invandrat, men från Sudan.

Grundandet av Timbuktu blev starten på en stormaktsperiod för Mali med flera imperier som under århundranden avlöste varandra till fransmännen gjorde området till koloni på 1800-talet.

Tuaregerna utgjorde en slags krigarkast som för viss ersättning skyddade de andra folkslagen. Den traditonen har behållits ända in i vår tid, men ger sig nu uttryck i olika väpnande fraktioner som är aktiva i Sahelområdet.

– Vi måste ta en kort orientering på kartan innan vi fortsätter in i nästa kvarter, säger spaningsgruppchefen Mattias Lundqvist till de övriga jägarsoldaterna.

Klockan är 12.30 och solen står som högst på himmeln. Temperaturen ligger på drygt +40 grader i skuggan. Det går åt mycket vatten. Kroppsskydd, vapen, ammunition och annan utrusning kräver sin tribut i vätska och svett.

Tacksam befolkning

Under ett träd står några yngre män och reparerar en bil med enkla medel. Från en högtalare ljuder malisk ökenblues. Männen hälsar glatt på patrullen. Jägarsoldaten Leo Jonsson tycker att mötena med lokalbefolkning hittills bara varit av positiv karaktär.

– De flesta är spontant vänliga. Man möts nästan alltid av glada tillrop, det märks att många känner hopp inför FN:s närvaro i Mali, säger han.

Vi avbryts av några barn som glatt kommer springande ut från kvarterets skola och vill hälsa.

– Bonjour monsieur, bonjour!

Den svenska styrkan genomför regelbundna patruller i Timbuktu. Det ger en chans att lära känna omgivningen och samtidigt visa FN:s närvaro – en viktig del av fredsbevarande insatser.

 

Fakta om Timbuktu

Timbuktu anlades runt år 1000 som ett säsongsläger av nomadfolket tuaregerna. Namnet betyder "Buktus källa" efter namnet på en tuaregdrottning i området.

Centrala handelsvaror har genom historien varit salt, guld, slavar och elfenben

Timbuktu är räknat som en av de viktigaste platserna för kunskap och islam i Afrika.

I staden finns flera moskéer från äldre tid som är uppförda på Unescos världsarvslista.

Staden har idag drygt 65 000 invånare.