![Dykarna börjar sin undersökning vid korvettens akter.]()
Dykarna börjar sin undersökning vid korvettens akter.
Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Under den just avslutade marina höstövningen övades just detta. Ett larm hade inkommit att fientliga dykare hade observerats i närheten av Karlskrona örlogshamn. Tredje sjöstridsflottiljens röjdykare, som normalt arbetar ifrån röjdykarfartyget HMS Sturkö, fick till uppgift att söka av området runt korvetten HMS Karlstad. Dykofficerarna Anton Lindén och Ludwig Svennberg tillsammans med röjdykarna Henrik Condrup och Markus Sjöberg gjorde sig klara.
- Att söka igenom ett stort fartygsskrov kan ta tid. Dels kan skrovets utformning försvåra men framför allt påverkar sikten under vattnet. Ju sämre sikt, desto tätare måste man simma fram och tillbaka längs med skrovet för att vara säker på att täcka av hela området, säger Ludwig Svennberg.
Arbetar i par
Före dykningen går dykledaren igenom hur skrovet ser ut med Karlstads maskinstjänstchef Ola Håkansson. Bilder och skisser över hur fartyget ser ut underifrån, med olika vattenintag och ventiler är ovärderliga för dykarna. Inte minst för att kunna orientera sig under skrovet.
Röjdykare arbetar så gott som alltid i par. Då kan man fördela olika arbetsuppgifter mellan varandra men även för att kunna hjälpa varandra om något problem skulle uppstå med exempelvis utrustningen. Dykledarna som ansvarar för hur uppgiften ska lösas och för dykarnas säkerhet finns i båt intill HMS Karlstad. Efter någon timmes sökande står det klart att inget farligt finns intill Karlstads skrov och dykarna kan återvända.
Skulle vi hitta något farligt, som exempelvis en mina, intill fartyget finns olika metoder att oskadliggöra den. Ett sätt är att med en riktad sprängladdning skjuta sönder minans elektronik och på så sätt göra den obrukbar, avslutar Ludwig Svennberg