Visionen för DYKSMART är att kunna ha en nationell dykberedskap i världsklass
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Projekt DYKSMART startade upp med en samverkanskonferens där projektet presenterades för både projektmedlemmar och politiker. Här berättar Jerry Lindén om utrustning i tryckkammarhallen under en rundvandring.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Försvarsmakten tillsammans med Kustbevakningen, som även är projektägare, ligger bakom idén till projekt och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är finansiärer. Projektet kommer pågå under tre år. Tillsammans med bland andra BTH, Blekinge Tekniska Högskola och BMSP, Baltic Maritime Science Park, ska projektet mynna ut i bland annat en nationell databas för dykresurser och även en utveckling av digitala dykjournaler. Dessutom kommer ett standardiserat regelverk tas fram, liksom ledningsstrategier för dykuppdrag i krissituationer. Ytterligare en ambition är att utveckla en övningsplats för gemensamma dykövningar av både nationell och internationell karaktär.
Fartygskatastrof
Upprinnelsen till projektet var ett besök av insatsledaren från räddningsarbetet efter fartygsolyckan med Costa Concordia 2012. En av erfarenheterna från det uppdraget var att det saknades en handlingsberedskap vid en så stor katastrof. I samband med det drog svenska dykintressenter ganska snabbt slutsatsen att också Sverige saknar en samordnad krisberedskap inom statligt dykeri.
Jonas Westerberg har lång erfarenhet från dykerifrågor, och är rekryterad som projektledare för DYKSMART. Han presenterade projektet vid den första träffen hos Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Vid uppstartsmötet deltog förutom projektdeltagarna, även andra intressenter från såväl räddningstjänsten, Sjöfartsverket och Nätverket svensk dykning som politiska representanter.