På väg mot Indien med lansen i högsta hugg

Att rida fort i galopp, böja sig ner och spetsa ett litet föremål på marken – det kan väl inte vara så svårt? Den 19-24 mars möter fyra officerare från Stockholm internationellt motstånd i Indien.

Johan Wennerholm, Mårten Isaksson och Lars Hjelm börjar nu träna på allvar inför äventyret i Indien. Saknas på bilden gör Claes Hermansson. Foto: Katja Öberg Lundgren
Förmåga att rida på en hand, balans och vapenrörelser – det är krav som sammanbinder tentpegging med livskvadrons ordinarie arbete inom den beridna garnisonstjänsten.
Förmåga att rida på en hand, balans och vapenrörelser – det är krav som sammanbinder tentpegging med livskvadrons ordinarie arbete inom den beridna garnisonstjänsten. Foto: Katja Öberg Lundgren
David Puckey från Storbritannien visar tekniken för hur ryttarna, med sabel, ska träffa två små hängande ringar och därefter böja sig ner och träffa föremål på marken.
David Puckey från Storbritannien visar tekniken för hur ryttarna, med sabel, ska träffa två små hängande ringar och därefter böja sig ner och träffa föremål på marken. Foto: Katja Öberg Lundgren
Förmåga att rida på en hand, balans och vapenrörelser – det är krav som sammanbinder tentpegging med livskvadrons ordinarie arbete inom den beridna garnisonstjänsten. Foto: Katja Öberg Lundgren
David Puckey från Storbritannien visar tekniken för hur ryttarna, med sabel, ska träffa två små hängande ringar och därefter böja sig ner och träffa föremål på marken. Foto: Katja Öberg Lundgren

Mårten Isaksson, Lars Hjelm, Johan Wennerholm och Claes Hermansson är officerare vid Livgardet. Det är genom arbetet i den beridna vaktparaden som de utvecklat samarbete och relationer med syskonförband och kollegor i bland annat Storbritannien. Vid ett av utbytena kom Mårten Isaksson i kontakt med Tentpegging och insåg att det kunde nyttjas även hemma.
– Det har viss koppling till svensk kavalleritradition, då regementet var utrustat med lans i mitten på 1800-talet. Man rider på en hand och det är vapenträning till häst – det vill säga det vi gör i den beridna paraden, säger Mårten Isaksson.

Sporten består av olika moment, men går bland annat ut på att, i full galopp, med lans eller sabel, träffa en 2,5 centimeter liten så kallad pegg på marken och lyfta upp den. Genom detta visar ryttaren på kraft, träffsäkerhet, smidighet, balans, förmåga att hantera vapen från hästryggen och ett visst mått av mod. Den största utmaningen tror Mårten Isaksson blir farten – att läsa av hur snabbt målet kommer och att träffa i tid.
– Det går riktigt fort! betonar han.

De har bara sju sekunder på sig att rida 70 meter och dessutom hinna med upp till tre träffar på den tiden. Som hjälp i förberedelserna inför tävlingen i Indien hade de tävlande och intresserade soldater i helgen hjälp av David Puckey, officer i brittiska armén. Även han nämner farten som en del av utmaningen.
– Det går så otroligt fort och då måste du verkligen få hästen att gå helt rakt dit du vill, samtidigt som du måste vara exakt i dina rörelser och träffa peggen, säger han.

Tanken är att utveckla tentpegging som träningsform på livskvadron.
– Det är bra träning och soldaterna tycker att det är kul. Det behövs för att vi ska kunna utvecklas, vi ska kunna hantera hästarna i många olika situationer. För hästarnas del innebär det att de ska fortsätta gå rakt fram fastän det händer en massa saker runt huvudet, säger Mårten Isaksson.
Soldat Felizia Borr håller med.
– Det är jättekul! Det gör mig kanske inte till en bättre ryttare, jag har ridit i 17 år, men jag tränar på enhandsfattning och balans.
World Equestrian Tent Pegging Championship äger rum 19-24 mars. De tävlande betalar resan själv och får låna hästar och lansar på plats.
– Klart att vi nappade nu när vi fick möjlighet att åka. Det är verkligen ett once in a lifetime-erbjudande! Dels att få åka till Indien men också att få komma till 61:a kavalleriregementet och se hur de har det där, säger Johan Wennerholm.