Förberedelser och utbildning inför uppgiften startade redan hösten 2012 med bland annat grundläggande soldatutbildning. Utbildningen syftade till att öka den enskildes färdigheter som soldat. Även om individen skall tjänstgöra i en stab, är han/hon ytterst en soldat och därför är det viktigt att ha en grundläggande färdighet. Till utbildningen bjöds personal in från de förband som skall delta på FS25 insatsen tillsammans med Amf 1. Utöver själva utbildningen gav det också bra tillfälle att lära känna varandra.
Stor fokus på kamrathjälp
Att bättra på soldatkunskaperna är en del av utbildningen,stort fokus läggs också på sjukvårdsutbildning, främst det som kallas för taktiskt omhändertagande av stridsskadad (TOS). Enkelt beskrivet handlar det om att ge första hjälpen, det vill säga kamrathjälp inom tio minuter. Många studier och framförallt erfarenheter har visat att de första åtgärderna vid en skada ofta är avgörande för hur utgången blir, därför läggs stor vikt vid att all personal skall kunna genomföra omhändertagande av skadad på rätt sätt.
I ett värsta scenario ska killarna och tjejerna ta hand om skadade samtidigt som de ska försvara sig mot till exempel beskjutning. Tyvärr möts personalen av detta i insatsområden och därför måste de övas på att kunna hantera svåra situationer.
Kvalificerad sjukvårdskompetens
I förbandet ingår det en kvalificerad sjukvårdsorganisation med bland annat kirurg, narkosläkare, operations, narkos- och intensivvårdssjuksköterska. Flertalet av dem har stora erfarenheter från olika insatser och arbeten i svåra miljöer. Det finns också en tillhörande sjukvårdspluton där personalen i huvudsak utgörs av soldater, officerare och specialistofficerare med sjukvårdskompetens. Sjukvårdsplutonen har tillbringat viktig tid vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg för att förberedas inför den kommande uppgiften. Chefen för sjukvårdsplutonen berättade om en utbildningsdag.
”Under utbildningen utsattes sjukvårdsgrupperna för olika scenarier baserade på verkliga händelser från Afghanistan. Just den här utbildningsdagen hade grupperna stationssystem med sex olika stationer. På några stationer stötte grupperna på skademarkörer som hade sminkats upp och spelade roller som skadade. Vid de stationerna skulle grupperna skicka rapporter uppåt, genomföra omhändertagande och sedan transportera de skadade till ett fingerat sjukhus eller helikopterlandningsplats.
På två av stationerna genomfördes omhändertaganden på avancerade simuleringsdockor. De här dockorna har vissa mänskliga faktorer, de kan bland annat blöda, prata, blinka. De har lung- och hjärtljud och pulsen kan kännas på hals, handled och i ljumske. En av simuleringarna filmades och de medicinska åtgärderna loggades vilket gjorde att omhändertagandet blev lätt att utvärdera.
Majoriteten av instruktörerna har erfarenhet från tidigare insatser och tillför kunskaper och egna lärdomar som gör utbildningen mycket verklighetstrogen”.
De rapporter som plutonchefen nämnde ska bland annat kort innehålla vad som har inträffat, till exempel en detonerad vägbomb, omfattning av skador, vilken symptom som den skadade uppvisat och vilka åtgärder som har vidtagits. Syftet med rapporten är att förbereda den sjukvårdspersonal som ska ta emot den eller de skadade. Ju mer de vet om vad som väntar, desto bättre och snabbare kan de förbereda sig inför de skador som de snart ska omhänderta.
Utbildningar och övningar kommer att fortsätta fram till det är dags att börja tjänstgöringen i Afghanistan, killarna och tjejerna kommer att var väl förberedda för uppgiften.