Sökes: Blivande chefer till våra krigsförband

– Vi måste få ungdomarna att välja oss och officersyrket. Vi har en gigantisk utmaning framför oss i att förse våra krigsförband med dugliga och kompetenta chefer. Jag vill påstå att frågan är av strategisk betydelse, säger chefen för Militärhögskolan Karlberg, Mats Danielsson.

Kadetter på Karlberg tränar exercis. Foto: David Gernes/Försvarsmakten

I dagarna görs ett riktat specialutskick för att öka antalet sökande till nästa antagning till den treåriga officersutbildningen som påbörjas i augusti 2013. Sista ansökningsdag är 15 januari 2013 för den som har militär behörighet. Målet är att nå cirka 500 intressanta personer och av dessa hoppas Försvarsmakten att ungefär 100 motiverade med redan dokumenterad kompetens, ska nappa på erbjudandet.

Under de senaste åren har det varit ett vikande antal som sökt till officersprogrammets omkring hundra elevplatser. Antalet sökande har minskat från cirka 750 till 350 vid senaste antagningen, varav endast 250 hade den högskolekompetens som är ett grundkrav för att bli antagen. En orsak går att finna i att Försvarsmaktens rekryteringskampanjer varit fokuserad på att locka intresserade till grundläggande militär utbildning för att sedan bli soldater, sjömän eller specialistofficerare.

Se hur polisen gör

Forskning och erfarenhet visar att för att få önskad kvalitet i urvalsprocessen behöver runt sju personer söka till varje utbildningsplats. Skolchefen Mats Danielsson säger att vi måste bli synligare ute i samhället och få ungdomarna att välja officersyrket före andra yrken.

– I det gamla systemet väcktes ofta intresset för officersyrket under värnplikten. Förbandet kunde också identifiera blivande kollegor och påverka utvalda värnpliktiga till att bli officerare, så var det för min egen del, men den vägen är nu borta. Vi måste titta på de andra uniformsyrkena och dra lärdom av deras rekrytering. Särskilt polisen som har en uppsjö av sökande, påpekar han.

Hur lockar man då dagens ungdomar att bli officerare? Mats Danielsson säger att det man kan reflektera över är, hur man kan få tiotusen sökande till förnedringsprogram i TV av typen Big Brother för att få framstå som knäppgökar i 15 minuter, men inte 1 000-1 500 personer att vilja genomgå Sveriges bästa ledarskapsutbildning och göra en insats för andra människor, här hemma i Sverige eller i utlandet.

– Vid Militärhögskolan Karlberg har officerare utbildats i 220 år i obruten följd. Skolan har genom åren försörjt Försvarsmakten med ledare av högsta kvalitet och de som tjänstgjort utomlands har som nästan alla svenska utlandssoldater, fått mycket goda omdömen av de internationella organisationer de verkat med - så förutsättningarna att locka ungdomarna finns, konstaterar han.

Kadetterna vill hjälpa till

Kadetterna Marianne Hamilton och Filip Båverud som går tredje terminen på Karlberg, framhåller att det är bredden på utbildningen som gör den så bra, och att man blandar teoretiska taktikpass med praktiska pass. Till exempel att man knyter ihop anatomi, psykologi och fysiskt stridsvärde först i teoripassen för att sedan under praktiska förhållanden i fält se sambandet mellan trötthet, hunger och andra faktorer som spelar in, och hur man ska agera för att förbandet ska behålla sin status.

– Mixen i utbildningen gör att den aldrig blir långtråkig, säger Marianne Hamilton.

Filip Båverud flikar in att genom att det finns kadetter från alla arenorna blir det en enorm kompetensspridning och kunskapsöverföring. Allt från småsaker till hur de ska kunna verka tillsammans i de olika arenorna vid eventuell insats. Att killar och tjejer går tillsammans är också en fördel.

– Vi lär oss av varandras styrkor. Vi ser till uppgiften och inte till individen, säger de unisont och tillägger att de gärna ser att de används i större omfattning för rekrytering och information kring officersyrket i synnerhet och Försvarsmakten i allmänhet: Att de får åka ut i skolor, mässor och andra ställen där ungdomar samlas för att söka jobb eller umgås.

Benhård konkurrens väntar

Mats Danielsson pekar på att under de närmaste åren så kommer utmaningen bli ännu större. Antalet ungdomar i de rekryteringsbara årskullarna sjunker från runt 110 000 till drygt 80 000. Detta tillsammans med massiva pensionsavgångar av fyrtiotalisterna inom näringsliv, stat, landsting och kommuner, gör att Sverige och övriga Europa, riskerar att drabbas av arbetskraftsbrist.

– För att nå framgång i denna benhårda konkurrens måste Försvarsmakten profilera sig som en professionell och attraktiv arbetsgivare som ligger i framkant i de flesta områden som intresserar dagens ungdomar, säger han.

Med dagens planering för personalförsörjningen ligger Försvarsmaktens behov av officerare på ungefär 250 utexaminerade fänrikar från och med 2018. Det betyder att 2015 ska minst det antalet kadetter påbörja sin utbildning. Detta i sin tur innebär att det bör finnas 1 750 sökande för att få ett nog bra urval för att sedan kunna leverera ut chefer av god kvalitet.

– Där ligger vår målsättning - som i dag tyvärr känns näst intill omöjlig, avslutar Mats Danielsson.