Rapport från Sergeants Major Course, Class 63

Förvaltare Fredrik Andersson genomför som förste svensk den prestigefyllda utbildningen ”Sergeants Major Course” vid Fort Bliss i Texas. Halvvägs in i utbildningen summerar han här den första tiden.

Den amerikanska armén är den modernaste och mest stridserfarna armén i världen. Ryggraden i denna armé är dess specialistofficerare, ”noncommissioned officers” (NCOs). United States Army Sergeants Major Academy (USASMA) är av många militära och civila organisationer ansedd som den främsta akademiska institutionen för utbildning av specialistofficerare i världen.

Den amerikanska specialistofficersutbildningen bygger på ett antal obligatoriska kurser, från den grundläggande militära utbildningen hela vägen till Sergeants Major Course (SMC). För att förbereda individen samt vidareutbilda sig mellan kurserna måste man genomföra ett antal webbaserade utbildningspaket. Hela kedjan av NCO utbildningar med dess innehåll, oavsett var i världen utbildningen genomförs, styrs från USASMA vid Fort Bliss i El Paso, Texas.

Bakgrund

Akademiens historia börjar 1972 då den första SMC, Class 1, genomfördes vid Fort Bliss. Graden Sergeant Major är historiskt spårbar så långt tillbaka som 1778 men det var först under Vietnamkriget som behovet av en högre utbildning för NCOs tydliggjordes. USASMA växte ganska snart ur sina lokaler och 1987 stod de nya lokalerna klara med, en för den amerikanska armén, mycket innovativ och futuristisk arkitektur. Skolas design baserades på konceptet ”Small groups”, klasser om 14-16 elever med skiftande men djup erfarenhet, genomför utbildning tillsammans och på så sätt sprider sin kunskap och erfarenhet till varandra. Sålunda byggdes skolan med 50 klassrum för att stödja konceptet. Denna metod är densamma som används idag för Class 63.

Multinationell

Syftet med SMC är att förbereda ”senior NCOs” för befattningar i den högre nivån inom den amerikanska armén men även för multinationella och försvarsgrensgemensamma (joint) befattningar. Eleven lämnar den taktiska nivån och utbildas att se de operativa och strategiska sammanhangen. Efter genomförd utbildning skall eleven kunna verka i ledande positioner på bataljon, brigad, division samt EAC (Echelons-above-Corps). Som ett led i att förbereda eleverna för detta har SMC haft internationella elever på kursen sedan 1973. Antalet elever har varierat men aldrig tidigare har det varit så många som idag, 41 elever från 32 olika länder. Varje ”small group” har en internationell elev. Det finns också elever såväl som instruktörer från amerikanska marinkåren, flygvapnet och kustbevakningen. För att ytterligare understryka vikten av ”joint” så finns det ett antal internationella instruktörer, samtliga tidigare SMC-elever.

Kursen är 10 månader lång och genomförs som åtta veckors delkurser eller ”departments”. De 652 eleverna roterar genom ämnena tillhörande en ”pod” om ca 110 elever. Efter examination byter man klass, enligt ”small group” konceptet och påbörjar nästa ämne. Kursplanen innehåller fem områden:

1.    Department of Logistic/ Resource Management

2.    Department of Joint Interagency/ Intergovernmental/ Multinational

3.    Department of Army Tactics

4.    Department of Military History

5.    Department of Command Leadership

Kursens viktigaste ämne är ledarskap. Som ”senior NCO” måste man ha en utvecklad ledarskapsförmåga. Utbildningen fokuserar på strategiskt ledarskap, att leda organisationer i förändring. Med erfarna lärare och elever håller utbildningen en mycket hög klass.

Metoden att byta klasskamrater efter varje ämne kan tyckas ineffektivt och motverka en positiv dynamik i gruppen. Men syftet är inte att skapa en gruppanda på kort sikt utan att vidga elevens kontaktnät för framtiden. Det är ett medvetet led i att utveckla ”the NCO support chain”, den parallella ledningsstruktur som finns i den amerikanska armén. Genom att byta klass ofta lär man känna fler kollegor vars kamratskap kan vara till nytta i framtiden.

Internationella elever

Detsamma gäller de internationella eleverna. Många av våra europeiska grannar skickar elever till USASMA. Till exempel genomför elever från Kroatien, Bosnien, Serbien och Kosovo utbildning här samtidigt. En tydlig bild av det nya internationella klimat som råder i världen. Det kontaktnät som skapas mellan olika nationers specialistofficerare är ytterst värdefullt och en väg till fortsatt utveckling av vårt eget specialistofficerssystem. Alla internationella elever genomför en förberedande kurs på sommaren innan kursstart. Syftet med den är att skapa förutsättningar för eleverna att lyckas. Huvudfokus är att lära sig skriva korrekt akademisk engelska men även organisation och planeringsmetoder står på agendan. Internationella elever genomför också ett antal fältstudier under kursen. Syftet med dessa är att lära sig det amerikanska styrelseskicket och få ökad förståelse för den amerikanska kulturen.

Reflexioner

Allting är inte bättre bara för att det är utländskt. Jag uppfattar att den svenska specialistofficersutbildningen, SOU, håller en mycket hög klass jämförelsevis. Dock är NCO systemet mer utvecklat i många andra länder och vi har en bit kvar till ett fullt fungerande system i hemma. Jag tycker tankegången på en svensk högre specialistofficersutbildning är rätt. Det måste finnas en hel kedja för specialister. Från gruppchefsskola på förbandet, över SOU, till utbildning för tjänstgöring i högre befattningar. I utvecklandet av denna högre utbildning finns mycket att lära av USASMA.

Som så mycket annat i det amerikanska samhället är fokus på individen. Allt eleven gör är bedömt eller värderat. Deltagande i diskussioner, muntliga presentationer, uppsatser, fysisk prestation, skriftliga prov och personlig ledarskapsförmåga, allt vägs in i det betyg man får efter varje ämne. Detta fokus på den enskilde kan bli en utmaning när en uppgift ställs till gruppen, utan individuell bedömning, viljan hos vissa till att bidra kan då variera.

Jag upplever det positivt att Sverige har en elev på kursen. Förståelsen för hur den amerikanska armén fungerar är värdefull för t.ex. vår Afghanistaninsats och deltagandet gynnar oss i samarbetet inom Europa. Sverige finns nu med på kartan och det är något som vi bör fortsätta att vara. Sverige bör ha elevrepresentation vid SMC även i framtiden. 

Slutligen, man blir aldrig mer svensk än när man är utomlands!