Vilken metodik och vilket testprotokoll ger bäst svar på vilken förmåga hunden har att bli en bra tjänstehund? Den frågan ville Försvarsmaktens hundtjänstenhet, FHTE, ha svar på. De har därför fyllt i två olika protokoll (se faktaruta) under en tid och studerat effekterna av dem. Slutsatserna redovisas i en forskningsrapport, publicerad i vetenskapliga forum och tidskrifter.
Förutom att studien ger hundtjänstenheten en vetenskapligt dokumenterad och granskad rapport, underlag för andra att ta del av, och att Sveriges försvarsmakts avels- och tjänstehundsverksamhet syns och profileras internationellt i de nätverk som är relevanta för dem, så ger studien FHTE främst viktig fakta att kunna utveckla sin kärnverksamhet.
– Vi ville genomlysa vår testrutin. Hela avelsprogrammet och tjänstehundsförsörjningen är ju förknippat med kostnader och då måste vi dokumentera, kvalitetssäkra och effektivisera det vi gör. Det måste vara vetenskapligt grundat, säger Erik Wilsson, avelsansvarig i Försvarsmakten.
– Sedan tycker vi att vi som statlig myndighet har en skyldighet att ställa vår verksamhet till forskarvärldens förfogande. Vi vill ju att våra hundar ska ha det så bra som möjligt och har nytta av all ökad kunskap, säger han.
Resultatet av studien visar att båda protokollen ger ungefär samma höga precision och lika tillförlitlig information om hundens lämplighet och kvaliteter. Därför kommer de även fortsättningsvis att använda båda.
– Båda har sina risker men då det inte innebär något extra arbete för oss att fylla i ett papper till så fortsätter vi för att få en så bred bas som möjligt. Vi kan också se att en del egenskaper som finns listade saknar värde i hur lämpliga de är som tjänstehundar, och att man därmed kanske kan plocka bort vissa testmoment. Då blir vi mer effektiva.
Fler projekt på gång
Det finns fler forskningsprojekt på gång. Två doktorandstuderande tittar närmare på hur man dels kan stimulera immunförsvaret på hundar och dels hur miljöaspekter under valpars tidiga liv påverkar dess framtid. Framöver finns planer på forskning om hur tillskott av Omega 3-fettsyror till valpar påverkar deras mentalitet som vuxna.
– Vi planerar även för ett projekt som ska ge kunskap om varför hundarna får skador i sin ländrygg. Många schäfrar har problem med ländryggen, även våra. Det brukar komma vid fyra-fem års ålder, det vill säga när de är som bäst. Kan vi då förutse det tidigare så är det ju bra och sparar resurser, säger Erik Wilsson.
Varje projekt är dock reglerat så att det inte ska påverka produktionen, verksamheten eller medföra några kostnader för försvaret.