Mjukvaran i förbandet

Mikael Sundqvist, 41 årig präst ifrån Luleå är tillsammans med 153 tjejer och killar på plats i Boden för krigsförbandsövning med 92:a artilleribataljonen.– Jag är här bland annat för att få träffa och prata med så många som möjligt i förbandet och delta i de moment som jag hinner med, berättar Mikael Sundqvist.

Mikael Sundqvist, tidvis tjänstgörande fältpastor vid 92:a artilleribataljonen i samtal med en av soldaterna utanför Archerhallen. Foto: Claes Nilsson/Försvarsmakten
Överläkare med precision, Lars Marklund kontrollerar träffresultatet efter sin första skjutning med automatkarbin 5.
Överläkare med precision, Lars Marklund kontrollerar träffresultatet efter sin första skjutning med automatkarbin 5. Foto: Claes Nilsson/Försvarsmakten
Överläkare med precision, Lars Marklund kontrollerar träffresultatet efter sin första skjutning med automatkarbin 5. Foto: Claes Nilsson/Försvarsmakten

Mikael som är präst i Luleå domkyrkoförsamling har också erfarenhet från sin tid som fältpräst i Kosovo 2010, lärdomar som han vill förädla under sin tid vid 92:a artilleribataljonen.
– Som pastor ansvarar jag bland annat för förbandets själavård, vilket för mig innebär en annan form av kamratstöd. En mycket viktig del i själavården är prästens tystnadsplikt, en unik företeelse i det svenska samhället, fortsätter Mikael Sundkvist.

Muckade för 19 år sedan

Med under övningen är också tre av förbandets läkare, varav Lars Marklund är en av dem.
– Det var 19 år sedan jag ryckte ut från Lapplands jägarregemente, I 22, i Kiruna och gjorde något i gröna kläder, så jag har mycket att fräscha upp, menar Lars Marklund.
Lars arbetar vanligtvis som överläkare inom anestesi- och intensivvård vid Sunderby sjukhus i Luleå.
– Mötet med den nya försvarsmakten har annars varit väldigt positivt. Det har varit högt tempo, mycket välorganiserat och vi har blivit bemötta med respekt och hanterade på ett mycket professionellt sätt, fortsätter Lars Marklund.

Utvecklande

Både Mikael och Lars ser positivt på sin fortsatta utveckling i förbandet där Mikael framförallt framhåller det som värdefullt att få fortsätta att göra insatser för andra och utvecklas som människa i ett kollektiv. Lars tycker att det skall bli intressant att se hur sjukvårdsplutonen skall byggas upp med vilka resurser och mot vilka målsättningar och krav. 

Om Archersystemet utgör en vital del i den hårda kärnan i artilleribataljonen så är fältpastorn och förbandsläkaren representanter för förbandets mjukvara. Men de spelar en minst lika viktig roll för att förbandet skall komma till verkan.