Samverkansteamet fungerar som känselspröt i samhället och fångar upp oroligheter eller sådant som kan bli det. Therese och Magnus som ingår i ett av Kosovostyrkans samverkansteam träffade Baba Mumin Lama i bektashiordern. Den är en gren inom islam, känd för sin mystik och sina andliga övningar. Mest kända är dessa dervisher (medlemmar i orden) för sin spektakulära dans som har blivit till något av en turistattraktion. Ordern har sin tyngdpunkt i Balkan efter att den blev förbjuden i det ottomanska imperiet. Här fann man avskildhet och acceptans för sin särskilda fromhet.
Bektashiordern har sin högborg i Djakova som ligger i västra Kosovo, så mötet blir ett heldagsprojekt. Att resa i Kosovo tar sin tid, men det är det värt. Landskapet är bitvis bländande vackert och människorna är vänliga.
Symbolen för ordern är den tolvuddiga cirkeln som symboliserar de tolv imamerna.
– Eller är det apostlarna? tillägger Baba Mumin skämtsamt.
Humor och spiritualitet är nära besläktat och Baba Mumin har gott om båda, vilket gör mötet trivsamt. Ett visst allvar ligger dock i luften under samtalet. Bektashi är en minoritet i Kosovo och som sådan har den sina speciella problem. Att dela dem med samverkansteamet är viktigt för Baba Mumin.
Det är en förmån att ha som jobb att möta intressanta människor och att ta del av livet i Kosovo. Det är kunskap som går långt utöver böckernas värld och minnen för livet. Möten med religiösa ledare inom samtliga samfund är en del av vår vardag. I mötena diskuteras inte bara religion, utan även samhället i stort och säkerhetsläget. Vår förståelse ökar varje dag, samtidigt som det är på sin plats att vara ödmjuk inför de utmaningar som är folkets vardag.
Bettashiordern har många kopplingar till kristendomen och vi hittar snabbt en gemensam grund att resonera utifrån. Deras öppenhet har blivit föremål för kritik och rörelsen har anklagats för synkretism, det vill säga religionsblandning. Öppenheten är ändå en smula begränsad och en hel del av ceremonierna är tyvärr inte offentliga.
Mötet med Baba Mumin går allt för fort och det är dags att ta farväl. En inbjudan till Heimdal, vårt fieldhouse i Pristina, ges och vi misstänker att det inte dröjer länge innan han är vår gäst. Nu väntar bara rapportskrivning som ska ge befälhavaren för KFOR en uppfattning om läget i Kosovo.