Syftet med att delta i andras utbildningar med hundekipagen är att komma till nya miljöer, minska risken för att fasta i rutiner, få nya idéer och knyta kontakter. Under en vårhelg var Martin Johnson, dressyrchef för preparatsektionen, på Submerged water course i Dumbarton, Skottland. Syftet var att ta hem information och kunskap inom dressyr av ammunition och sprängämnessök i marin miljö. Denna förmåga är en vidareutveckling av ammunition- och vapensök som gör att hunden även kan lokalisera sprängämnen under vattenytan.
Samma inlärningsmetodik
Kursen i Skottland var en introduktionskurs med fokus på liksök i vatten. Sök- och inlärningsmetodik är i stort sett desamma oberoende av vad hunden ska söka efter. Även de mentala egenskaperna är i grunden desamma; sökhundar måste ha sök- och byteslust, miljöstabilitet och koncentrationsförmåga. De teoretiska delarna av kursen bestod av allmän säkerhet, besättningens uppgifter, doftspridning i vatten och sökmetodik. De praktiska delarna bestod av att vänja hundarna vid en specialramp som fanns i fören på båten, samt sökdressyr. Söken genomfördes på River Clyde och doften som hundarna sökte efter kom från döda grisar som sänkts ner i nätpåsar på två meters djup. Under kursen fick kursdeltagarna agera både hundförare och sökkoordinator. Många bra dressyrtips diskuterades på kursen och kontakter knöts. På kursen deltog brittisk polis och civila företag från bland annat Spanien. Hundarna var till majoritet av rasen Springer Spaniel.
Samverkan med polis
Försvarsmaktens hundtjänstenhet samarbetar med polisens motsvarighet på många sätt. I år blev vi inbjudna att delta i Stockholmspolisens hundenhets regionala träningsveckor för sina patrullhundsekipage i Forsmark.
– Samarbetet med polisen avseende samträning och utbildningsanordningar fungerar bra, säger Agneta Färnefors, dressyrchef för patrullsektionen.
Syftet, förutom att samträna med andra enheter som har liknande mål, är att få tillgång till en varierad miljö, upplägg av övningar och möjlighet att få nya figuranter i övningarna. Intressanta diskussioner och resonemang kring dressyrfrågor uppstår alltid i dessa sammanhang. En gemensam fysträning och samkväm skapade en bra lagkänsla inför veckans träning och övningar. Sedan satte det igång. Övningar bedrevs under kvälls-och nattetid där vi utgick från en gemensam utgångspunkt i terrängen och åkte ut på olika ”uppdrag” med scenarier. Uppdragen var så långt som möjligt anpassade till respektive ekipage, vilket var till fördel för oss eftersom våra hundar var halvvägs igenom dressyren. Dessutom visade utvärderingarna vad respektive ekipage behövde utveckla, och då anpassades veckans resterande dressyr ytterligare efter det.
– Träningsveckorna var givande på flera sätt. Att kunna följa andras sätt att arbeta och dressera är viktigt för att inte själv fastna i rutiner, det gäller att observera, pröva och utvärdera för att ständigt utvecklas och bli bättre, säger Agneta Färnefors.
Dressyrvecka i Sollefteå
– Det är positivt att byta arbetsmiljö och komma bort emellanåt. Det ger mig ny energi och gör att jag kan fokusera på enbart dressyren. Tjänstehundarna får erfarenheten att jobba under längre arbetspass och vara borta från sin normala uppstallning och miljö, säger Lisa Rutström, dressör.
I maj åkte hon och kollegor till Sollefteå. Sollefteå har en lång tradition av hundverksamhet sedan Arméns- och Statens hundskola. Idag är det säte för Försvarsmaktens avelsverksamhet. Då skjutfältet inte används längre finns det mycket terräng för patrullhundarna och personal på Folkets Hus, Räddningstjänsten och kommunen hjälpte oss med tillgång till byggnader för preparatdressyren. Sollefteåborna verkade genuint glada över att hundarna var tillbaka. Dressyr genomfördes koncentrerat från måndag till fredag och gav en stark utveckling framåt. Veckan avslutades med en tillämpad övning där samtliga dressörer deltog och alla dressyrinriktningar samverkade tillsammans för att lösa uppgiften.