Läckage av olja, lösa skruvar och bultar samt sprickor i helikopterns beståndsdelar är exempel på sådant som kan avbryta en flygning, berättar helikopterteknikerna Niklas Thörn och Hans Björkman. Det gäller att vara vig under kontrollen, som innebär en hel del klättrande på helikoptern och liggande på marken för att undersöka alla fel som kan tänkas uppstå. Under tiden som de utför kontrollen berättar teknikerna vad de gör och hur deras vardag ser ut.
– Det är ett stort ansvar vi har. Samtidigt är det ett ganska prestigelöst jobb, man måste vara ödmjuk och inte vara rädd för att göra fel, berättar Niklas Thörn.
Säkerhetskontrollen av helikoptern tar ungefär tjugo minuter och just denna gång hittas inga fel. Det sista teknikerna gör är att fylla i en loggbok och sedan är helikoptern klar att taxa ut.
Vägen till helikoptertekniker börjar med GMU
Ska man bli helikoptertekniker genomför man i dagsläget grundläggande militär utbildning, GMU, mot den anställningen. Efter genomförd GMU påbörjar man sin utbildning för den tekniska tjänsten i Halmstad på FMTS, Försvarsmaktens tekniska skola. Sedan placeras man på någon av de orter där Helikopterflottiljen är verksamt, exempelvis Linköping, Ronneby eller Luleå. Hans Björkman och Niklas Thörn berättar att tjänsten färdmekaniker är väldigt eftertraktad bland tekniker, eftersom man då ingår i besättningen ombord på en helikopter. Under slutet av sin tekniska utbildning på FMTS inriktar man sig mot ett speciellt helikoptersystem. Om man i framtiden vill bli färdmekaniker är det antingen helikopter 14 eller 16 som gäller.
– För tjänsten krävs ett tekniskt intresse, berättar Hans Björkman. Ett visst intresse för fysisk aktivitet tror jag inte är fel heller. Det vi gör är att se till att helikoptrarna är flygsäkra, är de inte det fixar vi problemet. Utöver detta är tjänsten mycket varierande med övningar men även annat, exempelvis administrativa saker.
Goda framtidsutsikter
Det råder just nu brist på helikoptertekniker inom Försvarsmakten vilket gör att framtidsutsikterna är goda för duktiga tekniker. Hans Björkman och Niklas Thörn är nöjda med sina yrkesval, vilket stämningen på jobbet ofta ser till, men det är även variationen i arbetet som bidrar till detta.
– Att jobba som helikoptertekniker civilt verkar vara mer monotont, berättar Niklas Thörn.
– I den här firman vet vi inte vad som händer efter några månader, berättar Hans Björkman syftande på Försvarsmakten. Då kanske vi befinner oss på annan ort under övning.
Att vara tekniker under insats
Helikopterteknikern Per-Johan Nilsson var under fyra månader på en fransk flygbas i Djibouti för att stödja deltagandet av helikoptrar i insatsen EUNAVFOR under ME02.
– Tjänsten är i stort sett samma vart man än befinner sig, berättar Per-Johan Nilsson. Skillnaden är att man utomlands samverkar med utländsk militär vilket är väldigt utvecklande.
Per-Johan Nilssons arbetsdagar på flygplatsen i Djibouti var långa. Vid klockan sex på morgonen steg han upp för att färdas till basen. Han jobbade sedan fram till lunch, åkte till hotellet där han bodde och vilade, för att sedan åka ut igen och jobba fram till klockan sju på kvällen.
– Jag utvecklades mycket som tekniker men även som människa. Det svåra med utlandstjänsten var att pressa sina fysiska gränser, exempelvis under hög värme, berättar Per-Johan Nilsson.