Övningen pågår i troligtvis i timmar men kan också vara över mycket snabbt. Tempot växlar snabbt i stridsledningscentralen när signalspanaren får indikationer på motståndarens korvetter eller då utkikarna får kontakt med motståndarens helikopter.
Signalspanarna identifierar misstänkta mål i olika bäringar och fördelar denna information mellan enheterna, och eftersom enheterna befinner sig på olika platser skapas krysspejlingar, som ger mycket exakta positioner.
Dessa krysspejlingar är ett sätt att leda in sjömålsrobot mot ett ytmål. När spaningsradarn sänder på korvetten blir det tyst i stridsledningscentralen och alla fokuserar på att hitta ett radareko på skärmen. Signalspanaren rapporterar till ytstridsofficeren:
–Ny signal, bäring 045, säker Göteborgskorvett.
Kort därefter tar stridsledningscentralen emot information från HMS Härnösand, som också har kontakt med samma Göteborgskorvett. En säker position är fastställd och tre robotar avfyras fingerat mot motståndaren.
Robotduellen för denna gången är över då motståndarsidan meddelar att det var träff. Både helikoptern och utkiken meddelar att motståndaren ser ut att vara träffad.
Sjömålsroboten är det tyngsta vapnet på ytstridsfartygen och är en av hörnstenarna i försvaret av den svenska kusten om Sverige skulle bli angripet.