”Tur skapar du genom bra utbildning och träning”

Styrkan ur Amfibieregementet som ska utgöra ett mentorteam (OMLT), för en afghansk bataljon är i slutfasen på utbildningen och förberedelserna inför insatsen.

Peter visar sjukvårdsutrustningen som finns i fordonet Foto: kristina Swaan/Amf 1
Läkaren Klemens ser fram emot att påbörja sitt arbete i Afghanistan
Läkaren Klemens ser fram emot att påbörja sitt arbete i Afghanistan Foto: Kristina Swaan/Amf 1
Ordning och reda i sjukvårdsväskan
Ordning och reda i sjukvårdsväskan Foto: Kristina Swaan/Amf 1
Reportern från Tidningen skärgården fick prova på att transporteras i båren
Reportern från Tidningen skärgården fick prova på att transporteras i båren Foto: Kristina Swaan/Amf 1
Läkaren Klemens ser fram emot att påbörja sitt arbete i Afghanistan Foto: Kristina Swaan/Amf 1
Ordning och reda i sjukvårdsväskan Foto: Kristina Swaan/Amf 1
Reportern från Tidningen skärgården fick prova på att transporteras i båren Foto: Kristina Swaan/Amf 1

Styrkan som består av cirka 50 soldater och officerare har under en längre tid förberett sig inför den tuffa uppgiften som väntar dem. Utbildningen har bestått i allt från enskild soldats strid till utbildning i kulturella frågor.

– Utbildningen har varit bra, jag är nöjd med de förberedelser vi har genomfört och känner att vi är redo för att lösa uppgiften. Det är också en styrka att ungefär 60 % av oss som åker i väg har tidigare erfarenheter från internationella insatser, bland annat från Afghanistan.

Mycket fokus har varit på sjukvård och det första omhändertagandet då den har visat sig vara avgörande för utgången. Ett första omhändertagande gäller ju inte bara vid insats utan är minst lika viktigt vid till exempel en trafikolycka. Vi tränar inför ett värsta scenario där vi både ska försvara oss, skjuta tillbaka och samtidigt ta hand om en eller flera skadade.Vi har ständigt kvalificerad sjukvårdskompetens med oss ut när vi löser olika uppgifter vilket är en trygghet.

– Det har ibland pratats om att svenska förband har tur. Tur skapar du genom bra utbildning och kontinuerlig träning, sa Roger Nilsson, chef för OMLT.

Kvalificerad sjukvård

Förbandets läkare Klemens och chefen för sjukvårdsenheten Peter känner sig väl förberedda på uppgiften som väntar.
– Som förberedelser har jag nyligen jobbat sex veckor på en traumaenhet i Sydafrika. Där skedde det fler stick- och skottskador på de veckorna än vad det har gjort i Sverige under flera år. Även om det var bra träning kommer min vardag i Afghanistan troligen att likna mer en tillvaro på en vårdcentral, med dåliga magar, influensa, infektioner, muskelskador och lättare trafikolyckor. Jag har varit ute tidigare och tog mig en extra funderare när jag fick förfrågan om att åka med till Afghanistan. Jag tackade ja för att jag vill göra skillnad och för att jag tycker om att vara i naturen.  Sedan tycker jag att det var extra kul att få åka med Amf 1. Det underlättar också att min fru stöttar mig i arbetet, sa Klemens

Peter har också internationella erfarenheter från bland annat Tchad.
– Det jag kommer att sakna mest är min son. Perioden när jag inte hade barn var betydligt enklare att bestämma sig för att åka ut. Som pappa är det helt andra existentiella frågor som dyker upp, men jag känner mig trygg med både mig själv och de jag åker med. Det är tack vare den här kompetenta sammansättningen av individer som jag tackade ja, sa Peter.

Anhörigstöd

Försvarsmakten har dragit många lärdomar genom åren från olika insatser. Bland annat läggs det större fokus på anhörig stödet. Det genomförs därför anhörigdagar där nära och kära har möjlighet att besöka förbandet och träffa de killar och tjejer som skall genomföra insatsen. Det skapar också en trygghet för dem som är kvar hemma att få veta mer om hur den anhöriges vardag kan se ut i ett insatsområde. Det är också en trygghet att ha träffat chefer eller kontaktpersoner som anhöriga kanske pratar med under missionen.

– Det är alltid värre för den som är kvar hemma.  För oss som åker i väg är det egentligen ganska enkelt, vi har en tydlig uppgift som vi fokuserar på. Anhöriga är kvar hemma och ska få vardagen att fungera på ett för dem bra sätt samtidigt som det kanske finns en oro för den som är i väg, sa Roger.

Nu återstår i stort sätt bara vård av den personliga och grupputrustningen för att sedan packa allt för avfärd i slutet på november.