Det är Mikael Franklin från Kåbdalis, soldat sedan åtta månader som är infartspost.
– Vi har ett rullande schema under en normaldag på övningen. För min del sitter jag och sköter sambandet, gör rutinarbeten när jag inte kör bandvagn. Några mattider finns inte utan det får man själv lösa.
Efter en tids arbetslöshet och lumpen valde han efter vissa svårigheter att ta anställning vid Försvarsmakten.
– Jag har försökt en tid att bli soldat men det har inte varit lätt. Man ska ha bra på uttagningstesterna och lite tur. Min uppfattning är att det är relativt hård konkurrens att bli soldat i Försvarsmakten idag.
Han brinner för det här
– Det här är mitt drömyrke. Gemenskapen är bra och det är ett annorlunda och varierande arbete. Man är både ute och inne oberoende årstid. Visst är det jobbigt många gånger när man inte får tillräcklig med sömn och det är kallt. Ibland hinner man inte äta tillräckligt samtidigt som det kan vara fysiskt tungt. Men det glömmer man väldigt fort när man tänker på allt roligt. Min tanke är att jobba som soldat ett tag, göra minst en utlandsinsats och sedan utbilda mig till specialistofficer.
Normalläget för trosskompaniet vid den 191:a insatsbataljonen är att inte förflytta sig lika mycket som den övriga bataljonen.
– Det viktiga för oss är att vi kan understödja med ved, vatten, ammunition, drivmedel, mat, reparationer och sjukvård fortast möjligt, säger Markus Kernell, kompanichef. Och som vi själv uttrycker det - är vi bataljonens fundament.
Som det ser ut idag ska det vara 48 anställda på trosskompaniet vid 191:a insatsbataljonen enligt personalramarna, men dit har vi inte nått.
– Vi har tio vakanser vid underhållsplutonen som reparatör, tekniker och reservdelsman. En bra bakgrund är att ha genomfört värnplikten vid någon reptropp, men det är inte nödvändigt, säger Markus Kernell, kompanichef. Finns det bara ett intresse ser vi till att ge rätt utbildning. Den grundläggande militära utbildningen, GMU, är inkörsporten.