Elisabeth och hennes kollega Christian har ägnat de senaste två åren åt att lära sig hur man flyger helikopter.
– Den grundläggande helikopterutbildningen i Tyskland var en otroligt bra erfarenhet, att få komma utomlands och jobba på ett annat språk. Det kommer jag ha nytta av om jag ska jobba i en internationell insats någon gång, säger Christian. Vi fick också många trevliga kompisar bland de tyska eleverna.
Drygt ett år i Tyskland
I ett drygt år läste Elisabeth och Christian tillsammans med tyska elever. Den första delen av utbildningen bestod av teori. I tre månader drillades eleverna bland annat i meteorologi, teknik och aerodynamik. Sedan var det dags att sätta sig i flygsimulatorn. När de klarat av den fick de för första gången prova att flyga en helikopter på riktigt. Men flygpass varvades med teori och övning i simulatorn under hela utbildningen.
– Och all undervisning var på engelska, så man behöver inte kunna tyska, även om det underlättar på fritiden, tillägger Elisabeth.
Ambition och hårt arbete
Kraven på den tyska skolan var hårda. Skoldagen varade oftast mellan klockan åtta och halv fem men var inte klar för det. På kvällen var det mycket att plugga in och flygningar som skulle förberedas.
– Jag har aldrig någonsin lagt ner så mycket tid på något. Vissa perioder var det bara äta, sova och plugga som gällde, säger Elisabeth. Men man måste inte vara smartare än alla andra för att klara den här utbildningen, det gäller bara att vara ambitiös och att jobba hårt.
I oktober kom de hem till flygskolan i Sverige. Här har de kompletterat sin utbildning med delar som är specifikt svenska. De har bland annat gått överlevnadsutbildning och utbildning i hur man tar sig ur en helikopter som kraschat och hamnat under vatten.
Nu efter sommaren är det dags att börja flyga Försvarsmaktens helikopter 15. Nästa sommar är de färdiga styrmän och börjar på Helikopterflottiljen.
– Man kan väl säga att vi är färdiga som elever då, men riktigt färdiglärd blir man ju aldrig, avslutar Elisabeth.
Även stridspiloter
På flygskolan utbildas inte bara helikopterpiloter, utan alla piloter i Försvarsmakten. Också de som ska bli stridspiloter och transportflygpiloter börjar här.
Klas går grundläggande taktisk utbildning, den andra delen i själva flygutbildningen. Här får han fördjupade kunskaper, bland annat i close air support (CAS, att ge flygunderstöd till trupp på marken), luftstrid, navigering, instrumentflygning och mer teori. När han är klar på flygskolan ska han bli stridspilot och flyga JAS 39 Gripen.
Flygning och teori en vanlig dag
En vanlig dag för Klas börjar med en genomgång av vädret, det är viktigt eftersom det påverkar flygningen. Sedan planerar lärare och elever tillsammans dagens flygpass innan det är dags för själva flygningen. Och efter är det utvärdering av hur passet gick. Efter lunch blir det eventuellt samling med alla elever på kursen så att de kan dela med sig av förmiddagens erfarenheter till varandra. Det blir också teorilektioner, träning ensam eller tillsammans och planering inför kommande övningar.
Klas säger själv att han kom in i pilotyrket via en slump. Han hade lovat sig själv att göra upp framtidsplaner under tiden han gjorde lumpen. Att bli officer var något han kunde tänka sig, men pilot hade han aldrig funderat på. På Försvarsmaktens hemsida hittade han en länk som uppmanade att söka. Och det gjorde han.
– Jag ångrar inte mitt yrkesval en sekund, säger han. Jag trivs helt fantastiskt bra, både med skolan och med arbetskamraterna.