Det kom att visa sig att bataljonen med enkla medel kan förhindra sjukdomsspridningen. Vattenhanteringen och livsmedelshanteringen är två punkter som behöver förbättras enligt Christers första sammanställning till bataljonsledningen. En mer utförlig rapport och åtgärdsplan kommer senare att presenteras för bataljonen genom det svenska OMLT, Operational Mentoring and Liasion Team. Både OMLT och hygienofficeren understryker att bataljonen själv ska åtgärda sina problem med stöd från Isaf.
Under inspektion av vattenledningarna upptäcktes brister i vattensystemet. Vattenledningarna kan vara en av flera källor till de vattenburna sjukdomarna som drabbat visa soldater.
– Det är otroligt viktigt att täta brunnar och ledningar noggrant så att inget annat än just vatten finns i dem. Ramlar något djur ner i brunnen kan hela vattensystemet kontamineras och göra den som dricker av det riktigt sjuk, förklarar Christer Axelsson för kapten Khomeini, ställföreträdande chef för logistikkompaniet, och pekar ner mot en otätad brunn.
– Det gäller att se det hela som ett system. Det kan vara svårt för någon som inte har den kunskapen. Tillexempel de som jobbar i köket är beroende av vatten i sitt arbete. Vattnet är i sin tur beroende av bra ledningar, rätt avrinning och avlopp, för att inte bli hälsovådligt. Kan man se det som ett system kan man också se var eventuella problem kan ligga och åtgärda dessa.
Inspektionen - första steget mot bättre hygien
Christer försöker skaffa sig en bild av kockarnas kunskaper och förutsättningar för säkrare livsmedelshantering. Snart börjar han förklara hur bakterier sprider sig och vad kockarna kan göra för att minimera den spridningen. Kockarna tar till sig kunskapen och identifierar snabbt att de inte har möjligheten till den bästa hygienen, men är villiga att lära sig mer.
Efter bakterielektionen får kockarna skriva en lista över vad de kan tänkas behöva för att förbättra hygienen i köket. Nya handdukar, separata skärbräden, förkläden och handtvål är några av behoven som kockarna själva har identifierat.
– Viljan att lära sig finns helt klart liksom medvetenheten om begränsningarna som de har.
Nu gäller det att ordna förutsättningarna, säger Christer som får ta del av listan genom OMLT.
Listan kommer att presenteras för bataljonschefen som en del av åtgärdsprogrammet.
– Vissa brister är lätta att åtgärda, medan andra kommer att ta längre tid. Nya engångshanddukar och handtvål är exempel på två saker som är enkla och akuta att åtgärda. Det gäller att prioritera och anpassa åtgärdsprogrammet efter förutsättningarna, fortsätter Christer.
Inspektionen medvetandegör behovet av förbättringar. Därefter behöver resurser tillföras för att åtgärda bristerna i hygienen. Utbildning av personalen är nästa steg för att åtgärda hälsosituationen. Christer kan erbjuda utbildningen, men förutsättningarna för att tillämpa vad personalen lär sig behövs också.
– Det är ingen idé att utbilda i tillexempel handhygien när förutsättningarna inte finns för att förevisa eller tillämpa moment för god handhygien. När vi ser att bataljonen själva börjar åtgärda vissa problemområden kommer vi att erbjuda vår hjälp med utbildning och även sponsra med diverse redskap, berättar Christer.