I sitt första samtal med chefer från alla enheter inom förbandet samlar HR-centrums handläggare Caroline Jansson, Andreas Hagström, Björn Kjellman och försvarspsykologen Niclas Wisén in kunskap om hur personalen mår. När förbandet sedan roterar hem kommer personalen att erbjudas enskilda samtal och gruppsamtal. Efter 3 – 6 månader följs samtalen upp på den obligatoriska återträffen för att se hur den mentala och fysiska hälsan är bland veteranerna.
– Vi har gjort en planering för vilka som får gruppsamtal och vilka som behöver enskilda samtal. Den stämmer vi hela tiden av för att se om vi behöver göra några justeringar – om en individ behöver extra stöd till exempel, förklarar Caroline Jansson.
– Det här är också ett bra tillfälle att starta igång tankeprocessen att man ska komma hem, säger Björn Kjellman.
Riksdagen beslutade år 2010 om livslångt rehabiliteringsansvar för Försvarsmakten gentemot anställda inom utlandsstyrkan. Även ett retroaktivt ansvar för fysisk eller psykisk ohälsa bland veteraner i tidigare gjort utlandstjänst ingår, om ohälsan kan kopplas till insatsen.
– Vi har ett aktivt uppföljningsansvar under fem år för utlandsstyrkan. Vad gäller det livslånga ansvaret utvärderas individen som söker det stödet. Det är när särskilda skäl finns som det kan bli fråga om ett livslångt rehabiliteringsansvar från Försvarsmaktens sida, säger Niclas Wisén.
Niclas Wisén förklarar att inför framtida arbetsgivare av en veteran har Försvarsmakten ett s.k. subsidiärt rehabiliteringsansvar för individen. Det innebär att även om en ny arbetsgivare äger ärendet av en persons fysiska eller mentala ohälsa ska Försvarsmakten stötta om ohälsan går att relatera till insatsen.
Rehabiliteringsansvaret omfattar även fysiska skador. Tillsammans med försäkringskassan och försäkringsbolaget AFA samordnar HR-centrum rehabilitering för skador som uppkommit under insatsen. Fysiska skador och då belastningsskador är den vanligaste typen av skador.
– Belastningsskador uppstår ibland genom att bära den tunga utrustningen över tid, skumpandes i galtar och patrior på vägar som inte är värda namnet. Det sliter på kroppen, exemplifierar Björn Kjellman.
– Fysisk eller psykisk ohälsa är på liknande sätt hanterbara och behandlingsbara. Det är inte något konstigt att gå till sjukgymnasten, när du har ont i ett knä. Det ska inte vara något konstigt att gå till oss, för att prata, när man inte mår riktigt bra, säger Niclas Wisén.
– Vissa skador är enklare att behandla, medan andra kräver lite mer tid. Vi ska hantera erfarenheterna vi bär med oss och känna att de var något som man klarade av och finns med i erfarenhetsbanken, som en del av en stärkt individ.
Stressrektioner
Under militär utlandstjänst utsätts kroppen för stresshormoner under längre tid, utan vila och återhämtning. Niclas Wisén understryker att det inte behöver innebära att individen känner sig jagad eller stressad, men att kroppen har försatts i en vaksam roll under den perioden. Detta kan innebära att en person som kommer hem från utlandstjänstgöring uppvisar stressreaktioner. Det tar tid för kroppen att återhämta sig. Normalt tar det ungefär en till tre månader.
– Det som ställer till mest förtret är att man har svårt att komma ner i varv och får sömnproblem. Man kan då lätt bli irriterad och man reagerar på småsaker, berättar Niclas Wisén.
En vanlig upplevelse bland utlandssoldater är att ingen annan än en själv och kamraterna i insatsområdet förstår ens erfarenheter, enligt Niclas Wisén. Det som på hemmaplan kallas för i-landsproblem blir irritationsmoment och det är lätt att det går ut över familj och vänner.
– En del hör av sig för att de blir irriterade lätt och inte känner igen sig själva i det. Då ser vi till att man kommer till en kontakt som ger en hjälp att handskas med detta. För de allra flesta går det över efter de första månaderna, men en del behöver stöd för att komma på rätt spår igen.
Svårt att prata om det
HR-centrum upplever att det finns en viss motvilja bland veteraner att söka rehabiliteringsstöd för fysisk eller mental ohälsa. Andreas Hagström berättar att det florerar rykten bland veteraner och anställda i Försvarsmakten om att det skulle existera en ”svart lista”. Den påstås hindra en veteran från att åka ut på insats igen, om han eller hon söker stöd för sina fysiska eller psykiska problem som har uppkommit. Någon svart lista existerar inte och har aldrig gjort heller, är alla eniga om.
– Inom forskning kallas detta fenomen för ”barriärer för behandling”. Det som Andreas beskriver är en av de mest grundmurade bitarna; att det handlar om negativ påverkan på framtida karriär. Det blir också ett hot mot ens självbild om man skulle erkänna att man inte ”håller måttet”. Rådet vi brukar ge till dem som inte vill söka stöd inom Försvarsmakten är att ta kontakt med sin husläkare. Det är alltid bättre att söka någon form av hjälp om man behöver det än ingen hjälp alls. Påpeka då att du har tjänstgjort utomlands, så får du rätt hjälp, förklarar Niclas Wisén.
Erfarenheten blir en resurs
Försvarsmakten hoppas att fler veteraner kan träda fram och berätta att rehabiliteringsstödet är något positivt, att det inte är en begränsning utan en tillgång. Björn Kjellman förstår att det känns dramatiskt att prata om psykisk eller fysisk ohälsa men att han själv och fler med honom på HR-centrum har sett många som blivit kvitt sina problem och är redo för att åka ut på internationella tjänster igen.
– Ett trasigt knä kan vi se att det utgör en begränsning. Det går att laga och sedan är personen redo att åka ut igen. För oss är det likadant med de mentala bitarna, säger Björn Kjellman.
Man kommer att ha med sig upplevelser som är bra och man kommer att ha med sig upplevelser som är belastande eller skrämmande. Genom att samtala om dessa upplevelser ges individen möjlighet att tillsammans med kompetent personal bearbeta dem.
– Det handlar om att ta erfarenheterna och göra dem till resurser istället, säger Niclas Wisén.