Ett 20-tal deltagare från Skaraborgs regemente, P 4 i söder till Lapplandsjägargruppen i norr trotsade den stänga kylan för att praktiskt tillämpa olika värderingsmetoder. Bland deltagarna fanns även tre ingenjörofficerare från Norge med inriktning på mobilitet och geografisk information.
Särskilda föreläsningar i stridsfordons framkomlighet och digitala informationsstöd för att analysera terrängen kopplades till praktiska moment. På kort avstånd från garnisonsområdet i Boden finns förberedda platser där isövergångar, tillfrusna myrar samt terrängplogade stråk som enkelt kunde nyttjas under kursen.
Rekognosering av is
På Ängesholmen norr om Boden har en isväg upprättats mellan några öar i älven. På och kring isvägen kunde isens kvalitet och svaga ispartier detaljstuderas. En förstärkning av isen utfördes med särskilt uppvattningsaggregat samtidigt som några isrekognoseringspatruller tog sig över Luleälvens orekognoserade partier. I ett reglerat vattendrag som Luleå älv varierar isläget ständigt och ingenjörofficerarna vid I 19 passade på att särskilt kontrollera isen i de delar där en isränna ska öppnas inom några veckor för att öva broslagning under vinterförhållanden.
Stridsfordon på myrmark
Över en myr på Bodens södra skjutfält hade en väg förberetts. Den senaste tidens stränga kyla har medfört kraftig infrysning så att tjälen bar både Stridsfordon 90 och lastbilar. Myrens svaga delar förstärktes med fordonsmatta som läggs ut från en lastbil så att tyngre fordon kan passera. Kapten Anders Möller vid pansarbataljonen med erfarenhet av stridsfordon fanns på plats under kursen och kunde beskriva hur körningarna skulle genomföras. Här fick deltagarna se stridsfordonen som kördes utanför de terrängplogade stråken ut i snödjupet över en myr. De fick också se hur Stridsvagn 122 passerade i olika snödjup med varierade packningsgrad.
Övningar ger färdighet
Kursen avslutades med föreläsning om framkomlighet i Nordnorge och området längs E 10 in i Sverige. Detta för att förstå vilka rekognoseringsbehov som väntar i kommande nordiska samövningar. Major Ørjan Venås från Norge påtalade de stora likheterna med internationella insatser där man måste ta hänsyn till aktuella restriktioner i terrängen. Olika förbudsområden för turistnäring, renskötsel och andra skyddsvärda ändamål läggs samman med de terrängbegränsningar som starkt lutande terräng, svaga isar eller myrar med litet tjäldjup ger.
– De flesta på kursen har genomfört internationella samövningar på Nordkalotten och vet behovet av rekognosering framför förbanden i syfte att säkerställa ett förbands framkomlighet i den subarktiska terrängen. Få vägar, myrmarker och frusna vattendrag ger en helt annan möjlighet till framkomlighet än under barmarksförhållanden. Men då måste man kunna värdera bärighet över myr och is, avslutar Erik Hansson, kurschef med många års erfarenhet av militär verksamhet i subarktisk miljö.