Egentligen är det inget nytt. Försvaret har genomfört grundläggande militär utbildning (GMU) under de drygt 100 år som värnpliktssystemet har funnits och i alla tider dessförinnan. Men samtidigt är det den största förändringen inom försvaret på många hundra år. Nu ska Sveriges försvar bemannas av soldater som frivilligt söker och som vill ha ett arbete som soldat, på heltid eller deltid.
Vid lunchtid, måndagen den 31 januari 2011 stod de första som sökt till jägarutbildningen vid K 3 vid gymnastiksalen strax utanför Karlsborgs fästning. Lite nervösa och undrande inför vad som komma skall var det i leden. Den militära miljön skiljer sig från allt de nya rekryterna tidigare upplevt och det allvar som de utbildas för ställer särskilda krav.
Inmönstringen av de 78 rekryterna, som de kallas under de första tre månadernas GMU, gick snabbt. Därefter väntade förflyttning till livskvadron, deras hem för den närmaste tiden, längst bort i det nästan 700 meter långa slutvärnet i Karlsborgs fästning.
Vilket logement ska jag bo på? Vilka blir mina gruppkamrater? Svaren på de frågorna gavs snabbt av plutonsbefälet och alla hittade sin säng och sitt skåp.
Det fanns olika anledningar till varför man sökt till soldatyrket. Ett spännande och omväxlande jobb, att få testa sina gränser, bidra med något gott i världen var några av dem. De flesta hade förberett sig på olika sätt inför inryckningen med marschträning, löpning och styrketräning.
Efter det första passet i exercisens grunder var det dags att bege sig till förrådet för att utrusta. Den berömda säcken fylldes snabbt med allt som en soldat kan tänkas behöva och omväxlande bars och släpades till skvadronen. Den svettiga uppgiften, som ingen som gjort militärtjänst glömmer, följdes av uppgiften att få in allt i ett skåp på logementet och bädda sin säng.
De som ryckte in på K 3 för att bli anställda soldater hade dessförinnan jobbat för att bli placerade där. Ett aktivt sökande och särskilda tester hade klarat ut att man hade förutsättningar för att kunna jobba på något av de insatsförband som K 3 ansvarar för - den luftburna bataljonen eller underrättelsebataljonen.
Nu återstår bara att se om viljan, modet och uthålligheten räcker till. De erfarna befälen från K 3 kommer att se till att alla får vad som krävs, men slutresultatet är upp till den enskilde.