Ammunitionsröjning på schemat

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, är ensamma om att utbilda nationella ammunitionsröjare i Försvarsmakten. Vinterkylan till trots så kan Utbildningsstödenhetens personal erbjuda eleverna en varm och torr övningsmiljö för de praktiska kursmomenten.

Att pika efter gömd ammunition har fått många att krypa på knä. Numera är det smidigt att genomföra träningen i Eksjö även på vinterhalvåret i och med inomhushallen på Ränneslätt. Foto: Maria Claesson
Pikning som här utförs av Kjell Hedblad, Livgardet, är en del av ammunitions- röjningen. Den fastställer det enskilda objektets plats i sida, längd och djup.
Pikning som här utförs av Kjell Hedblad, Livgardet, är en del av ammunitions- röjningen. Den fastställer det enskilda objektets plats i sida, längd och djup. Foto: Maria Claesson
Mats Brattberg från Marinbasen, till höger i bild, utför systemkontroll på minsökaren inför sitt övningsmoment ytletning.
Mats Brattberg från Marinbasen, till höger i bild, utför systemkontroll på minsökaren inför sitt övningsmoment ytletning. Foto: Maria Claesson
Innehållet i en friläggningsutrustning innefattar olika handverktyg för att genomföra friläggning av upphittade föremål.
Innehållet i en friläggningsutrustning innefattar olika handverktyg för att genomföra friläggning av upphittade föremål. Foto: Maria Claesson
Pikning som här utförs av Kjell Hedblad, Livgardet, är en del av ammunitions- röjningen. Den fastställer det enskilda objektets plats i sida, längd och djup. Foto: Maria Claesson
Mats Brattberg från Marinbasen, till höger i bild, utför systemkontroll på minsökaren inför sitt övningsmoment ytletning. Foto: Maria Claesson
Innehållet i en friläggningsutrustning innefattar olika handverktyg för att genomföra friläggning av upphittade föremål. Foto: Maria Claesson

Nationell kompletteringskurs inom Ammunitionsröjning Grunder, vilken återkommer i femårsintervaller, har den här gången ett tjugotal deltagare. Samtliga kursdeltagare är sedan tidigare utbildade inom grunderna för ammmunitionsröjning och arbetar inom försvaret på olika platser i landet. Idag förvaltar de det gamla arvet och ser till att behörigheterna förlängs. Nytt för den här kursomgången är att Swedec kan erbjuda utbildningslokaler inomhus för eleverna.

Kompletteringskursen innehåller flera delar. Kursdeltagarna uppdateras i kunskaperna att lokalisera, frilägga, identifiera och rapportera.

Rapportering

Fram till nu har ammunitionsröjare skrivit ammunitionsrapporter i blankettform. Men numera är det inarbetat en digital rapportering i arbetsrutinen. Därför ägnades första tiden av den veckolånga kursen åt att lära ut grunderna inom rapportskrivning i dator.

Kjell Hedblad från Livgardet, med arbetsplats Marma skjutfält, har varit i branschen i många år. Han tror på att det med lite tid och övning ska gå att skriva ihop riktigt bra ammunitionsrapporter. 

EOD IS

Rapporteringsverktyget som används är en nyligen tillagd modul i informationsdatabasen EOD IS. EOD IS står för Explosive Ordnance Disposal Information System.

Databasen har många funktioner men bland annat är det en databas för identifiering av ammunition. Systemet är framtaget vid Swedec. Det används av flera länder och står under ständig utveckling.

Lokalisering

Ytsökning efter ammunition är ett bekant arbetsmoment för ammunitionsröjare. Till sin hjälp har de minsökare. Under kursen vid Swedec använder eleverna minsökare 3. En viktig detalj i sökningen är att utföra systemkontroll före minsökaren används. Det gäller att vara säker på att tekniken fungerar.

Behörighet

Systemingenjör för signatursystem inom marinen, Mats Brattberg, som till vardags arbetar i Skredsvik är elev under kompletteringskursen den här omgången.

– Jag tjänstgör då och då med jour inom sjöfyndsverksamheten och för att få göra det måste jag ha behörighet inom röjningsverksamheten för armén också.

För att få behålla sin kompetens krävs det att personal kompletterar sin behörighet med jämna mellanrum. Så gäller även för de som arbetar i sjöverksamheten.

Identifiering

På landsbygden finns det få polismän och någon måste identifiera upphittad ammunition och bestämma hur den ska tas om hand. Om den ska röjas på plats eller transporteras bort. Kjell Hedblad berättar om långa arbetspass som han och hans kollegor kan råka ut för.

– På uppgift från polisen rycker vi ofta ut på uppdrag. Stöd till samhället kan innebära att vi får åka upp till 60 mil på en dag. Av den anledningen åker vi alltid två och två på våra uppdrag.

Arbetsområde

I samband med Försvarsmaktens organisationsförändringar har arbetsområdena för de nationella ammunitionsröjarna utökats. Personalen vid Marma skjutfält servar nästan hela Gävleborgs län.

– Till yta är det ett mycket stort område så det finns att göra för oss fyra som jobbar med det här dagligen, avslutar Hedblad.