Christian Pettersson Sanhueza, 33, blev nyfiken efter att en tjejkompis som varit på utlandstjänst berättade om det militära.
– Och så såg jag reklamkampanjen och blev sugen. Jag började faktiskt göra lumpen men hoppade av för jag blev runtflyttad så mycket. Jag har alltid ångrat det, säger han.
Christian, Linda och deras 22 kamrater kommer att gå en ny, standardiserad utbildning som har samma mål och krav var i Sverige man än gör den – alltså GMU, grundläggande militär utbildning. Förra veckan ryckte en pluton in i Falun, och 31 januari rycker rekryter in runt om i Sverige (se faktaruta).
Kapten Mattias Johnsson är chef över plutonen.
– Vi är styrda av Försvarsmakten i vad vi ska utbilda rekryterna på. Det finns en fastställd veckoplan med slutmålsättningar med varje projekt. Hur vi gör det är upp till oss, säger Mattias.
Det är idel nya ord i det nya systemet. Projekt är de olika områden rekryterna ska lära sig, till exempel ”Patrull” eller ”Försvar”. Under alla tre månaderna finns också så kallade strimmor, till exempel ”Fysisk träning” och ”Demokratin, Försvarsmakten och jag”, som ska finnas med som inslag hela tiden.
– Det är nästan det svåraste, att det är nya ord på allt. Speciellt att soldat heter rekryt, det tar tid att få in, säger fänrik Stina Johansson, instruktör.
Hon är ansvarig för det första projektet, soldaternas första vecka, från att de kommer till regementet tills de har skjutit in sina vapen.
– Det är väldigt tydliga mål så det har varit lätt att planera. På själva utbildningen blir det inte så stor skillnad – vi strävar efter att ge en så bra utbildning som möjligt oavsett vem som får den, säger hon.
Den största skillnaden tror hon blir rekryterna.
– Det blir spännande med åldersspridning. Det blir roligt att ha en mer mixad grupp. Vi kommer ju också att få ta hänsyn till sådant vi inte är vana vid – som att de som kommer kan vara gifta och ha barn, säger hon.
Tillbaka till rekryterna på P 7. De är i första hand tänkta att jobba som soldater i Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna efter att de klarat sin GMU. Men eftersom utbildningen är lika överallt, kan de även ta andra tjänster. Linda har inte bestämt om hon vill fortsätta som soldat efteråt eller inte.
– Det blir en utmaning att vara här, både fysiskt och psykiskt. Det lockade mig, säger Linda.
Christian hoppas att hans bakgrund inom sjukvården kan göra att han får tjänst på en sjukvårdspluton som soldat, gärna på heltid.
En som vill vara med i Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna är Andrzej Cahlenstein.
– Jag tror att jag kommer att få en bra erfarenhet här. Det som lockar med Hemvärnet är att man gör något där man hjälper till i samhället, säger han.