Vinterövning för Hemvärnet i Skåne

Snön drev in parallellt med marken och vinden nådde 25 meter i sekunden när sjunde hemvärnsbataljonen ryckte fram på Ravlunda skjutfält. Omkring 300 soldater och befäl hade klätt på sig de flesta plaggen i ryggsäcken.

En presenning skyddade prickskytten både mot den kalla vinden och mot spaningsförbands blickar. Motståndare, både civila och uniformerade, rörde sig hela tiden i närheten av objekten. Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Anders Nilsson samverkade med kommunens beredskapssamordnare (spelad av kn Cecilia Selin).
Anders Nilsson samverkade med kommunens beredskapssamordnare (spelad av kn Cecilia Selin). Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Hundekipagen hade en viktig uppgift i att bevaka de militära skyddsobjekten.
Hundekipagen hade en viktig uppgift i att bevaka de militära skyddsobjekten. Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Det krävs många plagg för att hålla värmen - även i Skåne.
Det krävs många plagg för att hålla värmen - även i Skåne. Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Anders Nilsson samverkade med kommunens beredskapssamordnare (spelad av kn Cecilia Selin). Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Hundekipagen hade en viktig uppgift i att bevaka de militära skyddsobjekten. Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten
Det krävs många plagg för att hålla värmen - även i Skåne. Foto: Christer Hansson/P7/Försvarsmakten

Men alla behövde inte frysa. Inne i värmen satt Anders Nilsson och samverkade med kommunens beredskapssamordnare. Han är ny som samverkansbefäl.
– Detta är en utmanande och kul uppgift. Jag är mycket nöjd med resultatet, säger han efter att ha löst sin första uppgift.

Lika nöjd är kapten Cecilia Selin som spelare beredskapssamordnare i CIMIC-momentet. Bataljonens två samverkansbefäl fick mycket beröm för sina insatser i utvärderingen efteråt.
– Jag började som plutonchef på ett bevakningskompani 1994. Nu sökte jag stabstjänst. Jag tyckte att jag sprungit tillräckligt i skogen. Att bli samverkansbefäl är verkligen en utmaning, säger Anders Nilsson.

I övningen hade Kristianstads kommun drabbats av ett snöoväder, precis som i verkligheten, men betydligt allvarligare. Kommunen begärde stöd med tre bandvagnar av Försvarsmakten för att kunna köra ut hemsjukvårdspersonal till alla som fortfarande bodde kvar hemma. Var, när och hur skulle samarbetet inledas? Vem skulle stå för mat, var kan bandvagnarna tankas och mycket annat skulle klaras ut när hemvärnet och kommunen möttes.

Medan samverkansbefälen träffade kommunen och sedan fortsatte med fler samverkansmoment, skyddade resten av bataljonen militära skyddsobjekt i närheten av Hästveda. De fortsatte sedan till Ravlunda för att skjuta skarpt.

Det extrema vädret på Ravlunda visade sig vara en utmaning. Även om termometern bara visade några minusgrader så gör 25 sekundmeter vind (storm) att köldeffekten var viktig att ta hänsyn till.

I scenariot utvecklades läget snabbt från fred till kris och sedan krig, från bevaka objekt över skydda-moment i Hästvedatrakten till försvarsstrid på Ravlunda. Dessutom lades ett antal moment in inom ramen för IKFN, alltså de grundläggande föreskrifter som finns om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av svenskt territiorium.  Förkortningen står för ingripande, kränkningar, fred och neutralitet.
 De förutsättningarna ställde stora krav på framför allt plutonchefens agerande med de speciella regelverk han eller hon har att hålla sig till.

Många av bataljonens soldater deltog i övningen, som precis som övrig verksamhet inom Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna bygger på frivillighet.
– Omkring 85 procent av alla soldater med avtal har ryckt in. Det är en mycket bra siffra. Men kanske väderleksutsikterna har verkat som en utmaning för soldaterna, säger bataljonchefen, major Bo Jönsson.