– Det var nära vid några tillfällen, men alla klarade sig, berättar en av officerarna från basen i Darzab i västra delen av det svenska ansvarsområdet i Afghanistan.
De svenska mentorerna har installerat sig i ett antal hus i utkanten av byn där det bor 6000 afghaner. Området är bergigt, med stora höjdskillnader.
På tisdagen fick den grupp svenskarna mentorerar i uppdrag att spana norrut med speciell inriktning mot en höjd. Området är alltför otillgängligt för att använda fordon, så patrullen – sammanlagt närmare 20 personer varav sex svenskar – tog sig fram till fots.
Gruppen visst att det finns många motståndare i området. Ett sådant här uppdrag betyder som regel att man hamnar i strid.
Patrullen hade tagit sig fram nästan tre kilometer och klättrat 300 meter uppåt när de hade målet – höjden – i sikte. Men den var intagen. På den fanns motståndare som öppnade eld mot svenskarna och afghanska armén.
Gruppen bestämde sig snabbt för att försöka göra en kringgående rörelse och ta höjden.
Men under det försöket visade det sig att ytterligare motståndare fanns grupperade på andra höjder. Dessa besköt patrullen, som besvarade elden.
Flygunderstöd kallades in, men anföll inte i det läget.
Striden varade i tre timmar. Svenskarna och afghanska armén lyckades inte ta höjden. När mörkret började falla beslutade de sig för att dra sig tillbaka och beställde skydd av attackflyg för att inte bli överfallna på vägen hemåt.
Ett attackflygplan kom snabbt till platsen och fällde också en bomb mot en av kullarna där motståndarna var grupperade.
Under hela vägen tillbaka mot husen i Darzab var patrullen beskjuten. Och när svenskarna och de afghanska kollegorna tagit sig tillbaka fick de besked om att också deras bas var under attack. En checkpoint som ligger på en bergssida blev beskjuten och därefter började beskjutningen mot svenskarnas läger.
Attacken bedöms ha varit samordnad med att patrullen hamnade i strider i norr, men genomfördes sannolikt av en annan grupp, hemmahörande i söder.
Elden besvarades med handeldvapen, granatgevär och granatkastare. Samtidigt fanns både attackflyg och helikoptrar i luften.
Det tog drygt två timmar innan dessa strider avklingade.
– Under själva stridsförloppet hann jag aldrig bli rädd, berättar officeren. Det är bara att göra jobbet på det sätt jag lärt mig. Efteråt finns tid för eftertanke och diskussion om vad som hänt och då kommer tankarna. Men att prata om dem är ett sätt att bearbeta det som hänt.
I skuggan av händelserna funderar svenskarna vad som kunde varit annorlunda.
– Hade vi haft möjlighet att styra flyget eller haft obemannade spaningsflyg i luften kunde vi ha agerat annorlunda och bättre.
OMLT är en del av det svenska förbandet FS 19 där sergeant Kenneth Wallin stupat och ytterligare två soldater skadats de senaste dagarna. Tisdagens händelser har rapporterats vidare till Högkvarteret.
– OMLT har på ett föredömligt sätt mentorerat och stött afghanska armén i strider enligt de uppgifter OMLT har, säger överste Fredrik Ståhlberg, stabschef på armétaktiska staben.
Fotnot: En kortfattad text om denna händelse publicerades tisdag 22:59. De nya uppgifterna bygger på mer omfattande rapportering.