Så såg scenariot ut under onsdagens storskadeövning i Halmstad garnison. Närmare 140 deltagare från Försvarsmakten, SOS Alarm, den kommunala räddningstjänsten, polisen, ambulanssjukvården och Komvux deltog under övningen. De blivande undersköterskorna från Komvux utbildning i Halmstad agerade figuranter med allt från lättare chockskador till allvarliga fysiska skador. De avlidna markerades av dockor.
Den militära räddningstjänsten var först på plats med åtta man, en insatsledare och sju flygplatsräddningsmän, när larmet gått. Deras uppgift när de kommer till en skadeplats är att överblicka olyckans omfång, säkra området genom att undanröja risker som t ex att släcka eventuella bränder, larma efter förstärkning från den kommunala räddningstjänsten och att prioritera och börja omhänderta skadade på olycksplatsen. När den kommunala räddningstjänsten kommer på plats övertar de ledningen av räddningsarbetet. Olika myndigheter tilldelas ett sektoransvar på olycksplatsen och den militära räddningsstyrkan under den här övningen ansvarade för arbetet i och vid flygplansvraket. En och en halv timme efter kraschen har alla skadade och fastklämda personer tagits omhand och transporterats vidare för omhändertagande inom sjukvården. I helikoptern visade det sig sitta tyska älgjägare med vapen. Räddningsmännen som först kom fram till helikoptern kände sig hotade, backade undan och polisen övertog ansvaret att med hundpatruller söka av området och till slut få ut personerna som först vägrade lämna helikoptern. De kunde så småningom gripas och omhändertas.
Övningen ingår i den utbildning som pågår på Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) för sju blivande flygplatsräddningsmän.
- Det är en väldigt intressant och lärorik övning, säger Per Bryngelfors, varm men nöjd blivande flygplatsräddningsman på F 7 i Såtenäs. Man orkar inte gå för fullt hur länge som helst, säger han efter drygt en och en halv timmes intensivt arbete med att lyfta skadade personer ur flygplansvraket. Idag har det varit väldigt mycket folk och det har varit trångt där vi har jobbat, men man får ta det lugnt och metodiskt. Vi har alla lärt litegrann av varandra idag, och jag känner stort förtroende för både mina militära och civila kollegor, konstaterar han.
- Det här är bland de mest komplexa situationer en ambulanssjukvårdare kan möta, sade Tommy Berntsson, lärare på Halmstad högskolas specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård. I vanliga fall handlar det oftast om att ta hand om en person, men i den här situationen med så många skadade måste man kunna värdera och prioritera. För oss liknar den här situationen vad vi också kan möta vid en buss- eller tågolycka. Det är mycket värdefullt och unikt att kunna samverka med militär personal, tillägger han.
Staberna vid de olika inblandade myndigheterna bemannades för att ge stöd och underlag till de enheter som arbetade på skadeplatsen. Luftvärnsregementets, Lv 6, krisstödsgrupp larmades och startade sitt arbete eftersom fem av de avlidna i passagerarplanet var anställda på förbandet. Övningen avslutades med en fiktiv presskonferens.
- Vinsten är att alla dels får träna i sin egen befattning och dels samverka med andra myndigheter, säger Sune Berlin, biträdande övningsledare på FMTS sektion för R3 (räddning, röjning och reparation). Nytt för i år var att alla inblandade använde och samverkade via radiokommunikationssystemet RAKEL, och det fungerade mycket bra. Till nästa år kan vi arbeta vidare med scenariot, och komplicera det ytterligare genom att lägga till brand, ännu fler skadade eller spela med att det finns risk för utsläpp av farliga kemiska ämnen. Nackdelen är att räddningsarbetet tar längre tid, och vi ska hinna genomföra övningen under en arbetsdag.
Han konstaterar att alla inblandade är överens om att det årliga övningstillfället är mycket värdefullt.
- Vi är tillsammans en bra resurs för samhället, säger han. Medborgarna i Halland kan känna sig trygga med att vi har övat tillsammans om det värsta skulle hända, avslutar en mycket nöjd biträdande övningsledare.