Det är höst i skogarna som omgärdar Livgardet. Himlen bjuder ömsom på regn, ömsom på sol. Vägarna blir lerigare för var dag. Efter att ha passerat ett par vägspärrar kommer man in i övningens kärna, som är kamouflerad av nät. Under näten hittar man bland annat stabsplatsen med expedition, funktionscentral och stridsledningscentral. Det ser lugnt ut, men därinne pågår arbetet för fullt.
– Bataljonsledningen planerar för stridsövning i Eksjö vecka 42, ledningsplutonen planerar förflyttning av förläggningen i eftermiddag. Visserligen bara ett par kilometer bort, men ändå, flytt måste övas, förklarar Jonas Höglund, som är chef för ledningspluton.
Detta är en övning för de många funktioner som måste fungera för att striden ska fungera. Men för att det ska bli en bättre övning görs det inom ramen för en stridsövning. Scenariot är att fienden rycker in från norr och ska fördröjas så att ett kompani med nya krafter ska kunna komma in västerifrån.
– I övningen deltar Gardesbataljons 11. Lätta Mekaniserade Bataljon (LMB) med Livkompaniet, 6. kompaniet och bataljonsstaben, totalt cirka 250 officerare och frivilliga soldater, säger Magnus Gerhardsson.
I funktionscentralen sitter Kristoffer Sandh och Marc Jamot, frivilliga soldater från Livkompaniet, och assisterar stridsledningen. De gör allt från att kopiera papper till att lösa sambandsproblem och få igång elverk. I uppgiften ingår också att logga enheternas behov av bränsle, ammunition, tekniskt stöd, sjukvård, reparationer och annat och att få ut det som behövs så fort som möjligt.
– Krånglar något, löser vi det, säger Marc, som är systemtekniker. Jag har fått en bred utbildning på Livgardet, jag kan lite om allt inom det tekniska området: lödning, antenner, växlar och annat. Jättebra kunskaper att ha även civilt.
Kristoffer Sandh ryckte liksom Marc in i januari och har blivit utbildad på stridsledningssystem bataljon (SLB), vilket inte är fullt utbyggt förrän till kompaniets slutövning i november. Med hjälp av SLB kommer man att kunna följa de stridande enheternas exakta positioner i realtid. Kristoffer har spår av krigsmålning i ansiktet och det syns att han legat ute i fält ett par dagar.
– Första dygnet var jobbigast, men nu går det bra även om det blir för lite sömn. Under den här övningen får vi åtminstone ordentligt med mat, vilket vi inte fick på den förra övningen (Operation Stockholm), berättar Kristoffer.
Trots allt slit är han nöjd med det han fått uppleva på Livgardet under året. Så nöjd att han till och med har sökt jobb på regementet.
– Lumpen är speciellt så det har varit värt det. Jag har inte varit så duktig på datorer tidigare men här får jag lära mig, säger Kristoffer.
I vagnen intill sitter stridsledningscentralen, där man noga följer hur de stridande enheterna i skog och mark rör sig. Händelser loggas, det ritas på kartor och analyseras. Bataljonschefen åker ut för att leda striden och rapporterar tillbaka in till stridsledningscentralen.
Utanför stridledningscentralen håller sjukvårdarna Ellinor Westerberg och Joel Hellström på att göra sig startklara. De kan behöva rycka ut och göra en insats innan övningen tar slut och det är dags att åka tillbaka till Livgardet och vårda utrustning. Ellinor och Joel tycker att övningen resulterat i lite för lite aktiv tjänst, men det innebär ju att skadefrekvensen varit låg under övningen. Ellinor och Joel jobbar med en splitterskyddad bandvagn 308, som är utrustad med akutvårdsutrusning motsvarande en civil ambulans. Under sin värnpliktstid har de fått tio veckors sjukvårdsutbildning, praktik på ambulans, två veckors bandvagnsutbildning och övas nu som grupp. Detta är deras första riktiga övning.
– Vi har fått en så himla bra utbildning, det är klart man vill spinna vidare på det, säger Ellinor. Jag kan gärna tänka mig fortsätta inom det militära med målet att få en utlandstjänst, vi får se hur det blir. Det som är bra med den här övningen är att man börjar förstå alla olika delar, här ser man att alla behövs. Det har varit spännande att följa striden.
Ute på fältet får reparationsgruppen ytterligare en skarp uppgift. En hjullastare som ska lastas av halkar snett på de leriga däcken och fastnar på bakändan av rampen. Efter några försök inser man att en bärgare måste hämtas in från regementet för att skilja de två fordonen åt. På grund av regnet har det blivit många bärgningar för reparationsgruppen. Och de har fått genomföra reparationsarbeten. Dagen innan fick de in en pansarbandvagn 302 med dålig styrförmåga. Fredrik Melin är specialutbildad på pansarbandvagnar och hans uppgift blev att leda arbetet med att byta bandvagnens koniska växel.
– Vi hade planerat att det skulle ta 7-8 timmar, men vi stötte på problem och fick hålla på i 13 timmar. Delvis i ljus, men sedan i mörker. Min tid på Livgardet har varit intensiv, men rolig, så jag har sökt jobb på Livgardet och hoppas bli kvar efter muck i december, säger Fredrik.
Den fyra dagar långa bataljonsövningen kulminerar i en strid där de fördröjande styrkorna slutgiltigt besegrar fienden. Övningsledaren är nöjd.
– Vi har fått grundläggande kunskaper i funktionerna och vi har fått fram vilka utbildningar vi behöver komplettera med. Sjukvårdskedjan är en del som vi kommer att förstärka och vi kommer att öva mer på strid i alla nivåer. Vi har lagt en bra grund för de övningar som kommer i höst, säger Magnus Gerhardsson.