Samverkansgruppen Liaison Monitoring Team 2 (LMT2) har, tillsammans med förbandschefen Lena Persson Herlitz, besökt Kosovos två kolkraftverk för att få bättre förståelse för områdets elproduktion och de problem som Kosovo står inför när det gäller den framtida elförsörjningen.
– Det är positivt att se hur elproducenten idag implementerar miljömedvetande i sin arbetsprocess trots sina små resurser, kommenterar Lena Persson Herlitz efter besöket.
Produktionen av el i Kosovo drivs genom ett monopol av det statligt ägda Kosovo Energy Company (KEK). KEK består i dag av kolkraftverken Kosovo A, Kosovo B – båda nära Pristina – och två små vattenkraftverk. Kolkraften står för 99% av KEK:s produktion, vattenkraften 1% och man får importera 11% av den totala förbrukningen.
Miljöpåverkan från kolkraftverken som är byggda från sextio- till åttiotalet är mycket stor. Lignit – eller brunkol – som försörjer den mesta av elen som produceras i Kosovo, är en speciellt smutsig källa för elkraft.
Endast ungefär hälften av energin i kolet utvinns i det äldsta kraftverket vilket skapar ett energirikt restavfall. Restavfallet har sedan starten lagts upp i reservlager i väntan på effektivare kolkraftverk i området. Dessa lager har under åren bildat ödemark och askmoln från dessa bidragit till hälsoproblem i de omkringliggande byarna. Kosovos energidepartement har sagt att ”nedläggningen av de faciliteter som orsakar mest föroreningar ska vara genomförda vid slutet av 2017”.
Regeringen söker också efter alternativa energikällor såsom vatten-, vind- och solkraft. Ett par projekt inom vattenkraft är i tidiga stadier. Solenergi finns också installerat vid bland annat Pristina sjukhus och Pristina universitet.
Tidigare var oregelbunden strömförsörjning och långa perioder av strömavbrott ett vanligt inslag i invånarnas vardag.
– Antalet strömavbrott har minskat markant om man jämför med för ett par år sedan, säger LMT2:s Katrin Lindén. Man kan också se att KEK har fått högre intäkter, främst beroende på ökad betalningsvilja hos befolkningen. Det kommer i slutänden leda till ökad förmåga till nyinvesteringar och modernisering, fortsätter Katrin.