Under anfallet upptäckte den mekaniserade bataljonen en byggnad där man kunde misstänka att en av de i övningen ingående milisgrupperna förvarade kemiska ämnen och stridsmedel. En av CBRN-kompaniets underrättelsegrupper fick då uppgiften att genomföra en så kallad C-rekognosering, det vill säga att man noggrant genomsöker byggnaden efter farliga kemiska ämnen och stridsmedel.
Rekognoseringen inleddes med att man kontrollerade området runt byggnaden med hjälp av fordonsmonterade instrument som indikerar om det finns farliga ämnen. Den utvändiga rekognoseringen visade att det inte var någon fara att vistas utanför byggnaden. När det var klart undersökte underrättelsesoldaterna byggnaden invändigt.
Säkert beslutsunderlag
Under en rekognosering dokumenteras allt mycket noggrant, bland annat med hjälp av digitalkamera och känsliga indikeringsinstrument för att man ska kunna ge högre chef ett säkert underlag för vidare beslut och åtgärder. En av de soldater som var med när byggnaden kontrollerades var Jesper Jansson.
– Vi har inte haft så många tillfällen till samövning under utbildningen så det är verkligen nyttigt för oss som understödjande förband att vara med. Det är också mycket intressant att se hur stora delar av Försvarsmakten samverkar under en stor övning, sa Jesper Jansson.
Gruppchefen kunde efter rekognoseringen meddela att det inte fanns anledning att i det läget lägga mer tid på att analysera de tunnor och behållare som fanns i byggnaden. Det utgjorde ingen fara för vare sig det egna förbandet eller civila i närområdet. Den mekaniserade bataljonen kunde fortsätta anfallet tack vare CBRN-kompaniets specialkunskaper.