- Efter den 1 juli kommer ingen personal i Försvarsmakten att vara här med pliktlagen som grund, om inte regeringen särskilt föreskriver om det med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Det säger generallöjtnant Jan Salestrand som är chef för ledningsstaben på Högkvarteret.
Soldater kommer i framtiden att rekryteras på frivillig basis och genomför sedan en grundläggande militär utbildning (GMU) på tre månader. Den som går utbildningen kallas rekryt och ska testas för att kunna antas.
- Vi har planerat för det nya personalförsörjningssystem en längre tid och ser fram emot att kunna ta nästa steg. Men alla pusselbitar till det nya försvaret är ännu inte på plats. Bland annat pågår förhandlingar om de framtida anställningsformerna. Försvarsmakten vill kunna anställa soldater och sjömän tidsbegränsat i upp till åtta år. Vilket dagens lagar och regler inte medger, säger Jan Salestrand.
4 000 rekryteras årligen
Försvarsmakten bedömer att cirka 4 000 rekryter behöver genomgå sin grundläggande militära utbildning, GMU, årligen och kommer att anställa soldater och sjömän redan i år. De som anställs kommer både från den sista kullen värnpliktiga som tjänstgör över den 1 juli och ur den grupp som gjort sin värnplikt tidigare.
Majoriteten av de 4 000 som genomför GMU kommer att bli aktuella för en anställning eller kontraktering. Hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna ska också rekrytera soldater.
Den sista kullen värnpliktiga som tjänstgör över den 1 juli, cirka 700 värnpliktiga, har alla fått frågan om de vill fortsätta på frivillig basis. Av dessa har 550 svarat ja, nästan 80 procent vill fullfölja sin utbildning.
Av dem som mönstrat under plikt med planerad inryckning efter den 1 juli har drygt 90 procent sagt att de vill fullfölja sin utbildning på frivillig basis. Av dem är cirka en tredjedel kvinnor. Kompletterande rekrytering och uppfyllning pågår.
Efter sommaren 2010 påbörjas rekryteringen till utbildning och anställning under 2011.
Gripbara förband
Förr hade Försvarsmakten fler förband än det kommer att finnas framöver. Svårigheten var att merparten då tog allt för lång tid att göra redo för insats. I framtiden kommer det finnas färre krigsförband men de är gripbara betydligt snabbare än tidigare. Med stående förband blir de dessutom mer sam- och välövade. Dessa förband ska, tillsammans med andra, kunna lösa uppgifter nationellt och internationellt.
Riksdagsbeslutet innebär följande:
(Källa: Riksdagen)
- En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt.
- Den som vill antas till utbildningen ska testas.
- Eventuell anställning sker efter utbildningen.
- Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet.
- Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor.
Försvarsutskottet konstaterar att tillämpningen av totalförsvarsplikten sedan början av 1990-talet alltmer har kommit att urholkas. Behovet av en reformering av reglerna för den militära utbildningen är således påtagligt. Utbildningen måste vara anpassad till den nya insatsorganisationen med i huvudsak omedelbart gripbara förband, vilket fastställdes i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009. Utskottet välkomnar därför att regeringen lämnar förslag om frivillig militär utbildning. Utskottet har under lång tid understrukit betydelsen av ökad frivillighet i utbildningen.
Utskottet utgår från att regeringen och Försvarsmakten noggrant planerar för att snabbt kunna återuppta grund- och repetitionsutbildningen av värnpliktiga och civilpliktiga om så skulle behövas. Utskottet anser att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med en redovisning bl.a. av volymen på den militära grund- och fortsättningsutbildningen.