Ett nytt system för att försörja Försvarsmakten med personal ska införas så att krigsförbanden blir mer tillgängliga. Det beslöt riksdagen förra året i sin inriktning för åren 2010-2014. Den 1 juli i år fasas därför värnplikten ut och istället anställs gruppbefäl, soldater och sjömän till krigsförbanden.
– Försvarsmakten planerar för att ta de krafttag som krävs för att klara den stora omställning som övergången innebär. Vi ser på uppgiften med ödmjukhet, säger Jan Salestrand som är chef för Högkvarterets ledningsstab.
Bemanning klar först 2018
2014 bedöms insatsorganisationen till största delen vara bemannad men det dröjer till 2018 innan krigsförbanden är fullt uppfyllda med de nya personalkategorierna. Försvarsmaktens förmåga till internationella insatser de närmaste åren är beroende av att myndigheten lyckas rekrytera personal som tidigare har gjort värnplikten.
– För att förändringen ska lyckas krävs stöd från samhället i övrigt. Arbetsgivare bör se lika naturligt på tidvis tjänstgöring i försvaret som på föräldraledighet. De behöver också uppfatta nyttan av de erfarenheter och kompetens som personalen tar med sig från militär tjänstgöring. Riksdag och regering måste fatta nödvändiga beslut som ger stöd i lagar och förordningar, säger Jan Salestrand.
Försvarsmakten betonar att planeringen bygger på ett antal förutsättningar. Till exempel att förändringar i grundorganisationen kan påbörjas 2012 och att en samordnad logistikprocess snarast utvecklas så att pengar kan frigöras från stödverksamhet och omfördelas till insatser och operativ förmåga.
Helikopterlösningar
Budgetunderlaget belyser även olika handlingsalternativ som innebär att Försvarsmakten från 2013 får kontinuerlig helikopterkapacitet utomlands och förstärkt kapacitet hemma. Sverige kan ha helikoptrar hela tiden i Afghanistan, EU-styrkan Nordic Battlegroup blir försörjd och nationella uppgifter kan klaras inklusive stöd till samhället vid behov.