Seminariet arrangerades för sjunde gången och har sedan starten ständigt lockat fler deltagare. Denna gång kom 240 personer från olika myndigheter och företag inom krisberedskapsområdet med intresse för CBRN-frågor.
Den första dagens program innehöll ett antal förläsningar kring temat ”CBRN-hot och terror! – Nya tider, nya krav?” En av föreläsarna var Arméinspektören, generalmajor Berndt Grundevik. Han redogjorde bland annat för vad som står att läsa i proposition 2008/09:140, ”Ett användbart försvar”.
”De hot som Försvarsmakten bör kunna upptäcka och hantera inbegriper även kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser (CBRN), vilket bör ske i samverkan med andra myndigheter och länder. Spridning och användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen är ett av de allvarligaste säkerhetshoten.”
Arméinspektörens bedömmer det som osannolikt att en storskalig attack med CBRN-vapen skulle inträffa, men anser dock att det inte går att utesluta i ett längre tidsperspektiv. Det mest troliga hotet är i stället att någon typ av industrikemikalier sprids, antingen avsiktligt genom vådabekämpning av ett TIM-objekt eller av misstag genom exempelvis ett läckage.
– Ingen verksamhet kan överleva på längre sikt utan forskning och utveckling, sa general Grundevik och under 2011 satsar vi totalt 63 miljoner kronor. Försvarsmakten är därigenom en av tre stora nationella beställare av CBRN-forskning.
Birgitta Rasmusson, Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, och Calle Nilsson, FOI höll ett intressant föredrag om CBRNE i ett forensiskt perspektiv. De tryckte särskilt på vikten av att alla händelser med farliga ämnen bör hanteras och utredas med en eventuell framtida rättsprocess i åtanke. Man bedriver för närvarande gemensamma forskningsprojekt som bland annat utreder hur ett svenskt forensiskt nätverk bör utformas, fungera och samverka med existerande nätverk.
Under torsdagen var det dags för deltagarna att själva aktivera sig med uppgiften att diskutera vad som är viktigt i en framtida CBRN-handlingsplan.
Diskussionens vågor gick höga i de olika grupperna och många matnyttiga synpunkter och förslag presenterades som nu kommer att ligga till grund för MSB fortsatta arbete med att ta fram en handlingsplan.
När Stig Husin, Strålsäkerhetsmyndigheten, precis påbörjat sin föreläsning med rubriken "Tjernobyl – 24 år på två timmar" avbröts han av en åhörare som precis läst ett TT-telegram på sin mobiltelefon. I detta stod att två personer fått strålskador efter att ha åkt med ett tunnelbanetåg och att aktuell station nu var stängd. Man misstänkte att det rörde sig om en terrorattack.
Detta var startskottet till en diskussion kring vilka krav som ställs på krisberedskapssverige i en situation som denna. Hur hanterar vi en händelse som påverkar många aktörer? Vem ”äger” frågan? Hur sköter vi information till allmänheten? Finns risk för dubbla budskap? Ja, detta var några av alla de frågor som belystes under scenariot och alla var rörande eniga om att väl definierade roller och gemensamma budskap är en nödvändig framgångsfaktor.
– Risken för en informationskatastrof är överhängande om vi inte är överens, sa en av deltagarna. En avgörande faktor är också att vi övar tillsammans innan krisen kommer.
CBRNE = Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, Explosive
TIM = Toxic Industrial Material