Nervöst inför första skottet

Efter veckor av teori och simulatorövningar var det så dags att skjuta skarpt för skyttarna på pansarbataljonens Luftvärnskanonvagnar, Lvkv 90. Värnpliktige Tom Malmberg var en av de skyttar som på torsdagen den 10 december skulle få skjuta sitt första skott.  – Det var lite pirrigt, jag kände adrenalinet stiga i kroppen när jag skulle trycka av, sa Tom efteråt.

Bang! Tom Malmberg avfyrar sitt första skott med Luftvärnskanonvagnen. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Johan Schröder är radaroperatör i en av plutonens vagnar. Här kontrollerar han att eldröret är rätt inställt mot siktet inför inskjutningen.
Johan Schröder är radaroperatör i en av plutonens vagnar. Här kontrollerar han att eldröret är rätt inställt mot siktet inför inskjutningen. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Skytten Tom Malmberg visar tavlan efter inskjutningen på 400 meter. Skotten satt lite högt men det justeras inför nästa skjutning.
Skytten Tom Malmberg visar tavlan efter inskjutningen på 400 meter. Skotten satt lite högt men det justeras inför nästa skjutning. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Luftvärnskanonvagn 90 med eldröret riktat mot skyn, attackhelikoptrarnas fasa.
Luftvärnskanonvagn 90 med eldröret riktat mot skyn, attackhelikoptrarnas fasa. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Johan Schröder är radaroperatör i en av plutonens vagnar. Här kontrollerar han att eldröret är rätt inställt mot siktet inför inskjutningen. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Skytten Tom Malmberg visar tavlan efter inskjutningen på 400 meter. Skotten satt lite högt men det justeras inför nästa skjutning. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Luftvärnskanonvagn 90 med eldröret riktat mot skyn, attackhelikoptrarnas fasa. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

Lvkv-plutonen,  som under veckan övar på Tåme skjutfält, inledde torsdagen med noggranna förberedelser innan de första skarpa skotten avfyrades. Momentet som skulle genomföras var en inskjutning mot skjuttavlor på marken på 400 meters avstånd. I förberedelserna ingår bland annat nollställning av siktet, det innebär att eldrör och sikte ska stämma överens med varandra. Sedan ska så kallade inflytelser knappas in i pjäsdatorn som finns i vagnen, det är bland annat vindstyrka, lufttryck, lufttemperatur.
– Inskjutningen är som när man skjuter in vilket vapen som helst, man får bland annat svar om man ligger högt, lågt eller i sida och kan göra justeringar därefter, berättar kapten Stefan Linder, ställföreträdande plutonchef.

Lvkv 90 är framtagen för strid mot främst helikoptrar och lägre gående flyg, Den klarar strid mot luftmål som ligger på 2500 till 3000 meters höjd och cirka 4000 meter ut.
– Svenskt luftvärn har relativt kort räckvidd, detta beror på att Sverige av tradition har starkt flygvapen. Ett starkt flygvapen innebär att fientligt flyg kan tryckas ner till en nivå som luftvärnet når, fortsätter Stefan Linder. 

Sju i besättningen

Lvkv 90 ingår i den välbeprövade stridsfordon 90-familjen. Vagnen betjänas av sju soldater. Vagnchefen leder verksamheten. Bak i vagnen sitter stridsledaren som ser till att rätt mål väljs ut och bekämpas. Radaroperatören upptäcker och följer mål som fångas upp av vagnens egen radar och LULIS-operatören följer flygvapnets luftlägesinformationssystem vilket syftar till att inte vådabekämpa egna flygplan.
Centralt i vagnen sitter laddaren som ser till att rätt ammunition finns i vagnens automatkanon. Skytten siktar och avfyrar sen på vagnchefens kommando. Längst fram sitter föraren och ser till att vagnen hamnar på en väl dold plats med optimala möjligheter till bekämpning.
– Det är egentligen inte mycket som skiljer Lvkv mot ett vanligt Stridsfordon 90. Den stora skillnaden är att vi har en annan mjukvara. Detta eftersom vi ska kunna bekämpa fientligt flyg och inte bara markförband. Vi behöver helt enkelt andra system för att upptäcka och identifiera luftmål, säger Stefan Linder.

På eftermiddagen var skjutning mot bogserat luftmål planerat, övningen gick tyvärr inte att genomföra på grund av för dålig sikt. Men under veckoslutet klarnade det upp så att plutonen kunde öva strid mot luftmål både under fredagen och lördagen.