Halva plutonen, drygt 20 soldater plus ett antal kadetter och officerare, befinner sig några kilometer väster om Boden. Det har blivit dags att gå från teori till praktik.
– Vi brukar kalla det här för ”Elddopet”, alltså den första gången soldaterna skjuter med skarpa granater, säger Johan Carlström från Tierp, kadett som går femte terminen av sex på officersprogrammet.
Johan, som varit ungefär ett år på A 9, trivs mycket bra på förbandet.
– Jag hoppas på en anställning här när jag är klar med utbildningen, säger Johan som tycker att han ”hittat hem” efter några år ute i det civila arbetslivet.
På frågan om hur han ser på det ökande internationella åtagandet svarar han att utlandstjänst är en naturlig del av tjänstgöringen.
Säkerheten först
Johans uppgift idag är rekognosera var soldaterna ska placera ut sig med sin kanoner.
– Jag ska kolla var de ska stå, var de ska skjuta, om det till exempel är träd i vägen. När de väl rullar in ska det gå så fort som möjligt, men i det här tidiga skedet av utbildningen tar vi det väldigt lugnt. Säkerheten kommer alltid först. När de är färdigutbildade ska ett sådant här moment ta cirka 7-10 minuter. Idag tar det 30 till 40 minuter.
Batteriplatsgruppen
Plutonen anländer till platsen och blir invisade av Johan Carlström och febril aktivitet vidtar. Haubitspjäserna kommer snabbt på plats och mitt mellan de två som idag används står en terrängbil. I den sitter personalen som tar emot data som vidareförmedlas till pjäserna.
– Vi tillhör Batteriplatsgruppen och vi ser till att de vet hur de ska rikta in pjäserna, berättar Annika Eriksson-Lindberg, från Östersund, som stortrivs i lumpen.
– Det här är det bästa jag gjort i hela mitt liv, vi får lära oss jättemycket, säger Annika som efter muck siktar på att bli arkitekt.
Dags att avfyra
Uppe på en av pjäserna sitter riktaren Anton Axlund från Hudiksvall. Han är den som kör pjäsen vid gruppering, riktar in eldröret och avfyrar från sin plats på pjäsens vänstra sida.
– Nu har jag avfyrat tre granater och det var lite pirrigt innan den första. Nu f-n, tänkte jag. Det small ordentligt och rekylen gjorde att allt skakade.
– Jag tycker det här är toppen, jag har alltid velat göra värnplikten och vill fortsätta jobba med det här sedan, säger Anton, sekunderna innan det är dags för honom att skjuta iväg den fjärde granaten. Kanske återstår det många fler för hudiksvallssonen under de kommande åren…
Se fler bilder från övningen (pdf) (nytt fönster)