El, nyckeln till framgång

Efterfrågan på el är stor i Kosovo. Kraftverken går för högtryck, efterfrågan ökar ständig, utrustningen hårt sliten och underhåll kan inte göras utan stora störningar. Sårbarheten och miljöpåverkan är omfattande då kolkraftverken strax utanför Pristina producerar 88 procent av landets behov.

Kunskap och erfarenhet krävs för att sköta ångturbinen på kraftverket Kosovo A. Foto: Bo Eriksson/Försvarsmakten
Kraftverket Kosovo A har stor miljöpåverkan men måste drivas vidare.
Kraftverket Kosovo A har stor miljöpåverkan men måste drivas vidare. Foto: Bo Eriksson/Försvarsmakten
Den obligatoriska gruppbilden med tekniska chefen i mitten.
Den obligatoriska gruppbilden med tekniska chefen i mitten. Foto: Bo Eriksson/Försvarsmakten
Kraftverket Kosovo A har stor miljöpåverkan men måste drivas vidare. Foto: Bo Eriksson/Försvarsmakten
Den obligatoriska gruppbilden med tekniska chefen i mitten. Foto: Bo Eriksson/Försvarsmakten

Det är viktigt att veta hur elproduktionen bedrivs i dag och framtidsplanerna. El är kanske den viktigaste komponenten i ett samhälles utveckling och framgång. Elavbrotten är frekventa och en begränsande faktor för näringslivet och privatpersoner. Ämnet behandlas varje dag genom tidningsartiklar, radio eller TV-inslag.

– Att ha bra kunskap om elförsörjningen och relationer med KEK är att ha bra relationer med det land vi verkar i säger kontingentschefen Torkel Nordwall.
Han fortsätter:
– Vi har nu kunskap om hur producenten och hur konsumenterna, det vill säga lokalbefolkningen, upplever elleveranserna. Dagens besök har gett den svenska styrkan och KFOR mycket bra information och stärkta relationer samt goodwill.

Kosovos elbehov täcks främst av egen produktion och ca 11 procent importeras. Anläggningarna Kosovo A och B ger 99 procent och 1 procent produceras i vattenkraftanläggningar i norra Kosovo. Enheterna är byggda på 60-, 70- och 80-talet. Det saknas ytterligare alternativ och det är med stor ansträngning och sårbarhet som anläggningarna producerar livsviktig elenergi.

Kosovo A är den äldsta anläggningen, byggd på 60-, 70- och 80-talet. Den är hårt åtgången efter många års produktion och krig. Tekniken och processtyrningen är i huvudsak analog från installationstiden. Energiutvinningen är låg, ca 50 procent vilket gör att energirik slagg samlas på hög för att senare eventuellt kunna återvinnas i ett modernare och effektivare kolkraftverk. 

Reparation och underhåll försvåras av att tillgången på reservdelar är mycket begränsad eller saknas helt då den ekonomiska livslängden på utrustningen är långt överskriden. Men tack vare en lojal personal med erfarenhet och kunskap producerar Kosovo A viktig elenergi.

Kosovo B är ett modernare kraftverk från 80-talet. Hela processtyrningen är digitaliserad och verkningsgraden är hög med nästan 80 procent. Leveranssäkerheten är stor med över 7 000 produktionstimmar/år vilket är i paritet med många kolkraftverk i Europa.

Oturligt nog har det ena systemet drabbats av ett stopp just i dag. Det förklarar varför anläggningschefen möter oss i blåställ när han hastande kommer in i konferensrummet och förklarar problemet. Därefter intar han den normala chefsrollen och berättar engagerat om KEK, elkraftsituationen i dag och de framtidsplaner som finns.

Det är ett stort tryck på regeringen att påbörja processen med att bygga ett nytt kraftverk. Högre andel av kolet måste utvinnas, distributionsnäten moderniseras och högspänningsnätet måste byggas ut för att möjliggöra viktiga exportintäkter för Kosovo.

Frågan är komplicerad på många sätt. Var finns det 3,5 miljarder euro som ett nytt kraftverk beräknas kosta. Vem skall äga anläggningen? Om beslutet om projektering tas i år, beräknas ett nytt kraftverk stå klart någon gång mellan 2015-2017. Det är många år dit för ett redan slitet Kosovo A.