De övar samarbete i katastrofer

I mörkret på Nyårsåsen utanför Halmstad brinner lågor runt en flygplanskropp. En bit längre bort ligger en störtad militärhelikopter. Det är storskadeövning, och nu övar militär räddningstjänst tillsammans med polis, sjukvård och kommunal räddningstjänst för att ta hand om situationen.

Runtom den kraschade flygplanskroppen har flera bränder startat. Foto: C Pettersson/Försvarsmakten
Figuranter från komvux agerar skadade som väntar på att bli omhändertagna efter olyckan.
Figuranter från komvux agerar skadade som väntar på att bli omhändertagna efter olyckan. Foto: C Pettersson/Försvarsmakten
Figuranter från komvux agerar skadade som väntar på att bli omhändertagna efter olyckan. Foto: C Pettersson/Försvarsmakten

Scenariot för övningen börjar med att flygplanet och helikoptern har kolliderat i luften och att båda kraschat i skogsterrängen på Nyårsåsen, där Försvarsmakten i Halmstad har ett av sina övnings- och skjutfält. Ombord på planet finns 20 personer, och i helikoptern tre.
Larmkedjan går och den som kommer först fram är den militäre insatsledaren med sin styrka om sju personer.
Det är många uppgifter som ska lösas snabbt: först att hitta själva platsen, sedan att få en bild av läget, undanröja olika risker för att säkra området, till exempel att släcka bränder eller röja undan olika hinder. Först därefter kan arbetet med själva räddningen av de skadade och klämda starta.

Samarbetet är viktigast.

När den kommunala räddningstjänsten kommer efter en stund, tar en brandmästare över befälet i rollen som räddningsledare, och efterhand anländer också polis, ambulanser och sjukvårdsgrupper, som alla har olika roller i räddningsarbetet. Övningens viktigaste syfte är just att öva samarbetet mellan de olika funktionerna.
– Det är oerhört lärorikt, säger Tommy Andersson, som går en utbildning till insatsledare inom den militära flygbasräddningstjänsten vid FMTS (Försvarsmaktens tekniska skola).
– Vi har studerat och pratat under utbildningen om hur samverkan över myndighetsgränserna går till, men nu fick vi öva det på riktigt.
– Kommunikationen fungerade bra, säger hans kurskollega Jonas Rosengren, som upplever att han har större tillit till kommunikationsradiosystemet efter övningen.
FMTS sektion för R3 (räddning, röjning och reparation) håller i övningen, som ingår i skolans utbildning för insatsledare inom flygbasräddningstjänsten. Men även för de andra myndigheter som finns med är detta en viktig övning. Totalt deltar drygt 100 personer i övningen, som övade, som figuranter (”skådespelare”) eller som observatörer.
– I år fungerade sambandskedjan väldigt bra, säger Sune Berlin som är lärare vid R3 och leder övningen. Och vi märker efterhand hur vi blir bättre att samarbeta över gränserna, till exempel att vi använder samma språk och begrepp.
Knappt två timmar efter övningens start är bränderna släckta, alla skadade omhändertagna, bedömda och avtransporterade, och polisen har hittat de två personer som försvunnit i skogen.
– Det kändes som en väldigt stor uppgift när jag kom fram som militär insatsledare, säger Jonas Rosengren, med många moment som skulle lösas på en gång. Men det går att få ihop det, och det är en nyttig erfarenhet.