Det var en högtidlig ceremoni när chefen delade ut utmärkelserna.
– Ni har bidragit till att göra samhället lite säkrare och bättre. Det här är min coin, det är en medalj från mig som regementschef som jag delar ut till er personligen. Den uttrycker tack för god insats. Jag delar inte ut så många, förklarade Jan Pålsson.
Alla som deltagit i insatsen – sånär som på en värnpliktig – var på plats. Det var under förra veckan som uppgiften kom och några soldater fick frågan om de ville följa med på ett speciellt uppdrag. Att följa med var frivilligt. Uppdraget gick ut på att bevaka ett förråd som varit utsatt för inbrott, där det fanns skäl att tro att det skulle hända igen.
Det är en uppgift för polisen, men inom ramen för skyddslagen när det gäller ett skyddsobjekt kan militär personal omhänderta en person i väntan på polis. Det var just vad som skedde i det här fallet.
– Den här gången var vi i rätt tid, på rätt plats, med rätt utrustning och med rätt individer, säger en nöjd löjtnant Pontus Tyrling.
Själva omhändertagandet gick lugnt tillväga.
– Det kändes nästan som en övning. Vi hade övat om och om igen hur vi trodde att vi skulle göra. Vi var också uppmanade att ta det väldigt lugnt. När vi hörde att han kom blev det väldigt mycket adrenalin, säger Anton Svensson, en av de värnpliktiga som var med.
– Vi väntade ju väldigt länge utan att något hände men tiden gick ändå väldigt fort. Och med resultatet som blev var det en enorm tillfredsställelse. Det är grymt fräckt att få ha varit med om, säger kamraten Victor Ivarsson.
– Det smälte in först när vi satte oss i bilen efteråt, det var då man började förstå vad man varit med om. Mina ben skakade av adrenalin när vi väntade på polisen, säger Anton.
Men rädda var de inte.
– Man fick svar på att övning ger färdighet, säger Anton.
– Vi har tränat mycket självskydd och väldigt mycket med löjtnant Tyrling. Jag kände mig väldigt säker, säger Victor.
För Pontus Tyrling blev det också ett bevis på att han lyckats väl med sin utbildning.
– Ett större examensprov än detta har jag svårt att se, säger han.
Att dessutom få en utmärkelse gjorde dem glada.
– Jag har aldrig hört om någon värnpliktig som fått den. Jag känner mig jättestolt, säger Anton.
– Men det som väger mest är ju vad chefen sa. Det är viktigt att få veta att det vi gjort betyder något, säger Victor.
– För mig är det viktigt att inte ge en massa credit för småsaker. Men precis som det ska påtalas om någon gör något mindre bra, ska det påtalas med kraft när någon gör något bra, säger Pontus Tyrling, uppenbart stolt över sina soldater.
På gruppbilden till höger står, från vänster till höger: Kapten Mattias Johnsson, Victor Ivarsson, Anton Svensson, André Lill, David Karlsson, Andreas Åkesson, Erik Warringer-Fribrock och löjtnant Pontus Tyrling. Saknas på bilden gör William Idström.