Så nära verkligheten du kan komma

En av Swedecs uppgifter är att utbilda och behörighetspröva de ammunitions- och minröjningsgrupper som stödjer Försvarsmaktens internationella insatser. Ammunitions- och minröjning kräver kunskap, erfarenhet och övning. Ett enda misstag kan vara ödesdigert. Därför anpassar Swedec gruppernas utbildning efter situationen i just det insatsområde där gruppen ska tjänstgöra, och använder redan förvärvade erfarenheter som grund för utbildning och övning.

En återfunnen granat intill en skola ställer stora krav på att ammunitionsröjaren väljer rätt röjningsmetod. Foto: Katarina Forsberg/Försvarsmakten
Ammunitionsröjledaren planerar röjningen med stöd av gruppen.
Ammunitionsröjledaren planerar röjningen med stöd av gruppen. Foto: Katarina Forsberg/Försvarsmakten
Ammunitionsröjledaren planerar röjningen med stöd av gruppen. Foto: Katarina Forsberg/Försvarsmakten

Med jämna mellanrum är det dags för rotation ned till Kosovo för en ny grupp ammunitions- och minröjare. De uttagna är behöriga ammunitionsröjare med en grundutbildning i ett eller flera steg från Försvarsmakten. Inför utlandsinsatsen är det dock viktigt att gruppen får en anpassad utbildning utifrån den hotbild och de uppgifter de kan komma att ställas inför.

Skräddarsydd utbildning

– Vi skräddarsyr utbildningen utifrån den insats grupperna står inför och aktuell hotbild men också utifrån elevernas egen utbildnings- och erfarenhetsståndpunkt. För att nå framgång inom ammunitions- och minröjning krävs att såväl lärare som elever arbetar under öppenhet och med högt i tak. Det pågår ständiga diskussioner om olika lösningar av olika uppgifter, allt utifrån individens eller gruppens egen utbildning och erfarenhet. Det säger löjtnant Veronica Johnsson, instruktör vid Swedec.

Den missionsanpassade utbildningen startar i Swedecs lektionssalar med teori, metoder och praktik. Grunden för utbildningen är alla de röjningar som inrapporterats och utvärderats på centrat. De tre sista veckorna av utbildningen är direkt praktisk. Under den första av dessa veckor handleds eleverna genom förberedda övningar och moment. De två sista veckorna övar man skarpt och eleverna förväntas stå på egna ben medan instruktörerna finns på plats för övningsplanering, utvärdering och som säkerhetskontrollanter.

– Självklart kan vi inte återskapa hela den miljö eleverna kommer att verka i under insatsen, men vi försöker göra varje moment så nära verkligheten vi kan komma.

Grunden för en insats är att ammunitionsröjningsledaren först tar reda på vad det är som ska röjas, i vilken risktagningsnivå röjningen ska ske och hur platsen ser ut. Utifrån dessa förutsättningar ska gruppchefen välja lämplig metod. Varje möjlig metod värderas utifrån att bästa, sämsta och mest troliga resultat förutspås. Den som bäst passar in i omständigheterna väljs i regel.

Det finns alltid möjlighet till stöd från Swedecs operativa stödenhet

Med sig ut i fält har gruppen relevant utrustning för ammunitionsröjning, till exempel ammunitionsdatabasen EOD IS. EOD IS innehåller bland annat uppgifter om ett specifikt objekts riskområde och konstruktion. Om man inte hittar ett likvärdigt objekt i den dokumentation man har tillgång till på plats, finns även hjälp att få av operativa stödenheten vid Swedec hemma i Sverige.

– Inte sällan styr vi genom dukningen, vilka objekt och hur objekten placeras, gruppen till att välja en specifik lösning för att det pedagogiska värdet med momentet ska maximeras. Ett exempel på hur detta görs; en odetonerad granat återfinns mitt på en åker vilket gör metoden för oskadliggörande relativt enkel, den kan förmodligen sprängas på plats utan risk för skador på materiel eller människor.

Om den i stället återfunnits strax intill en skola som i momentet på bilderna, blir oskadliggörandet mer invecklat.  För att oskadliggöra granaten vid skolan måste ammunitionsröjledaren värdera röjningsmetod gentemot skador på byggnader och annat. Man kan till exempel först hanteringssäkra granaten för att därefter kunna flytta den och spränga den på en annan plats. I början på insatsutbildningen är det naturligtvis vanligare att objekten ligger "på åkern" för att mot slutet ingå i mer komplexa scenarion.

Målet är att eleven ska kunna genomföra en säker insats

– Det prövande skedet är inte i huvudsak till för att sätta betyg på en enskild individ, det handlar om att vi och eleven ska känna trygghet i att han eller hon har tillräckligt med sig i bagaget för att genomföra en trygg och säker insats, såväl för sig själv som för de andra i gruppen. Det är detta som är vår huvuduppgift, säger löjtnant Veronica Johnsson.

Under den missionsanpassade utbildningen genomför lärarlaget återkommande möten där elevernas prestationer och nuvarande utbildningsståndpunkt värderas. Utifrån de framkomna behoven försöker lärarna påverka elevernas fortsatta utveckling genom att till exempel ersätta ett moment med ett annat som bättre utbildar eleven utifrån just dennes behov, lägga in extra moment eller kompletterande utbildning.

Utbildningen avslutas på Swedec med ett kollegium där eleverna delges sitt slutliga betyg, godkänd eller icke godkänd. Utöver detta delger lärarlaget även ett par meningar angående individens, ammunitionsröjningsledaren, styrkor och svagheter så att denne kan fortsätta utvecklas efter insatsutbildningen. Efter att gruppen godkänts vid Swedec bär det av till Livgardet där förbandet som gruppen tillhör genomför sin slutträning. Under denna övning har Swedec förbandsinstruktörer på plats, vars uppgift är att duka relevanta moment av ammunitionsröjkaraktär åt både förbandet och gruppen.