Enbart att transportera ett militärt förband med personal, fordon, vapen och ammunition genom Europa är en stor utmaning. K 3:s logistikavdelning hade under några hektiska veckor haft fullt upp med att fylla i olika transporthandlingar och tulldeklarationer för att övningen skulle komma till stånd.
Den 31 augusti lämnade den Luftburna skvadronen Sverige med tåg, för att transporteras till Bundeswehrs Infanteriskola i norra Bayern. I gryningen två dagar senare togs soldaterna emot på järnvägsstationen i Hammelburg av en förstyrka från den Luftburna bataljonen. Där träffade de också för första gången det tyska fallskärmsjägarkompaniet som de skulle öva tillsammans med under en dryg vecka.
Att öva i en helt ny miljö och tillsammans med soldater från ett annat land är så nära verkligheten man kan komma. Därför sätts förbandet under övningen ihop med det tyska kompaniet på ett sätt som gör att man måste lösa så många praktiska problem som möjligt tillsammans. Att även tyskarna uppskattar möjligheten till samarbete syns tydligt och förväntningarna från samtliga soldater går inte att ta miste på. Den strategiska reserven har redan haft en pluton insatt i Afghanistan och detta är det tyska kompaniets allra sista övning innan även de skickas dit.
Övningsplatsen Bonnland är en helt civil by som utrymdes strax före andra världskriget för att utgöra den tyska arméns huvudanläggning för att öva strid i bebyggelse. Efter kriget har anläggningen utvecklats av först USA:s arme och därefter Bundeswehr. Anläggningen är unik, dels genom sin storlek och dels genom att den inte är byggd för ändamålet, utan för att leva i. Byn är inte bara en övningsplats utan även ett tyskt kulturminnesmärke där till exempel både kyrka och kyrkogård fortfarande används.
Under övningen övervakas och utvärderas både de svenska och de tyska soldaterna av Stridsträningsanläggningen (STA) från Markstridsskolan i Skövde. Därigenom får soldaterna genom bland annat videofilmer omedelbart reda på resultatet av de olika momenten och tekniken kan finslipas.