Maffiga motorer lockar

Vallåkraträffen är en samlingsplats för tiotusentals bil- och motorintresserade. Försvarsmakten fanns på plats med personal och ett stort antal fordon från P 7 Revingehed och från Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, i Halmstad.

Uppvisningen med stridsvagn 122 fick stor publik, lördagens ösregn till trots. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Kapten Tony Larsson berättar om stridsvagnsmotorn för Erik och Camilla Björnsson.
Kapten Tony Larsson berättar om stridsvagnsmotorn för Erik och Camilla Björnsson. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Motorn är på väg tillbaka dit den hör hemma, i en stridsvagn 122.
Motorn är på väg tillbaka dit den hör hemma, i en stridsvagn 122. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Såväl stora som små var nyfikna på hur det inre av ett stridsfordon 90 ser ut.
Såväl stora som små var nyfikna på hur det inre av ett stridsfordon 90 ser ut. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Kapten Tony Larsson berättar om stridsvagnsmotorn för Erik och Camilla Björnsson. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Motorn är på väg tillbaka dit den hör hemma, i en stridsvagn 122. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Såväl stora som små var nyfikna på hur det inre av ett stridsfordon 90 ser ut. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten

– Anledningen till att vi är här är att vi vill skapa ett intresse för tekniska yrken inom Försvarsmakten, de som kallas teknisk officer och specialistofficer tekniskt tjänst. Just nu råder brist på båda delarna, säger Niklas Gustafsson, chef för fordonssektionen på tekniska enheten på P 7.

Han tycker att Vallåkraträffen är en bra plats att vara på för att lyckas med det.
– Här är många motorintresserade som gillar fräcka maskiner som bullrar mycket, säger han och nämner alla fordon som är med för att locka till intresse: stridsvagn 122, stridsfordon 90 C, en tungdragare (lastbil som kan dra tungt), en min- och splitterskyddad Scania 124, en bandvagn 308, ett 25-tonssläp, ett fältarbetssläp….

Någon Galten finns dock inte på plats – det fordon som skulle följt med gör i stället nytta i Afghanistan. Utöver fordon och personal fanns även Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna och Försvarsutbildarna på plats.

Fänrik Andreas Nordström från P 7 står på plats uppe på stridsfordon 90 C.
– Många är inte så insatta i hur det fungerar militärt. Här är det ju både föraren och vagnchefen som ser till att allt fungerar när vagnen går framåt, i vanliga fall räcker ju en man. Dessutom har man en skytt i tornet. Många här frågar om motorn men blir väldigt intresserade när jag berättar om det andra också, säger han.

Kapten Jens Ljunggren är lärare på FMTS. Som teknisk officer tycker han att han har det bästa jobbet i hela Försvarsmakten.
– Man måste vara uppfinningsrik, ingen dag är den andra lik. Jag gillar särskilt stridsskadereparationer, det vill säga att göra tillfälliga lösningar i fält med det man har till hands. Då får man vara lite MacGyver, säger han och syftar på den extremt påhittige problemlösaren i serien med samma namn.

På Vallåkraträffen smittar Jens entusiasm av sig, han träffar flera stycken som blir intresserade av yrket. En av dem är Dimitri Aleshkov. Han har inte gjort lumpen – han var inte svensk medborgare när det var dags för mönstring, men det är han nu. Han blir glatt överraskad när han får höra talas om aspirantutbildningen, det vill säga den utbildning som finns för den som vill bli specialistofficer inom något område men inte har gjort lumpen.
– Det kanske kan vara en möjlighet. Det skulle vara häftigt att köra en sån här, säger han när han just krupit upp ur 122:ans inre.

Stridsvagn 122 syns mycket på Vallåkraträffen. Dels kör den en förevisningsrunda för en månghövdad publik under såväl lördagen som söndagen, dessutom visas hur motorn kan lyftas ut och i vid behov.

Erik Björnsson och hans dotter Camilla, 14, tittar på motorn och ställer fråga efter fråga.
– Det är ju något med stridsvagnar och militära fordon i allmänhet som lockar. Det är ju inte så ofta man får chansen att se dem så man får passa på, säger Erik.

Sedan går de båda bort till resten av familjen där sonen Christoffer, 16, ledsnat på Försvarsmaktens gröna jättar och hellre vill se mer av sina favoriter, japanska sportbilar.