– Enligt lagen om utlandsstyrkan har Försvarsmakten ett utbildnings- och uppföljningsansvar för personalen före, under och efter insats, förklarar Karina Jensen, också hon beteendevetare på HR-centrum. Vi träffar alla chefer på plutoner och sektioner som har personalansvar och identifierar om det finns några särskilda behov av stöd till personalen baserat på den insats man har gjort. Det kan röra sig om allt från besök hos sjukgymnast till samtalsstöd.
HR-centrum använder sig av ett antal kriterier för uppföljningen. Beroende på insatsens karaktär och typen av befattning så genomför man enskilda samtal. Utöver det så kan chefen rekommendera att man genomför ett enskilt samtal om någon t ex råkat ut för en situation, exempelvis en olycka, omplacering, konflikt eller stark stress. Dessutom kan den enskilde begära att få ett samtal vid hemkomsten. Under Återträffen ca 3-6 månader efter hemkomst genomför alla sektioner ett samtal i grupp som leds av en handledare.
– Allvarliga skador är sällsynta vid tjänstgöring i Kosovo. Det vanligaste är skador efter fysisk aktivitet och belastningsskador på grund av tung utrustning. Dessutom förekommer det en del stressreaktioner, t.ex. på grund av att man har haft för mycket att göra eller för att man har varit utsatt för traumatiska händelser. Det kan finnas många olika anledningar till upplevd stress, säger Karina Jensen.
Diana Samuelsson har följt insatserna i Kosovo i fem år.
– Uppföljningsarbetet för utlandsstyrkan har utvecklats mycket. Man kunde t ex inte lika mycket om posttraumatisk stress syndrom förr om åren.
Försvarsmakten har ett ansvar för personalen under fem år. Direkt vid hemkomsten till Sverige genomförs ett hemkomstprogram med bland annat samtal och läkarundersökning. Ett par månader senare samlas all personal till en återträff. Och efter ett par år får alla som tjänstgjort i utlandsstyrkan delta i en uppföljningsenkät. Dessutom är man välkommen att höra av sig till HR-centrum när som helst efter hemkomsten om man upplever några problem.
– Visst kan vi på HR-centrum förmedla stöd. Men jag upplever att cheferna i utlandsstyrkan är mycket duktiga när det gäller att leda sin personal och att löpande genomföra avlastningssamtal efter t. ex. olyckor eller andra svåra situationer.
– Men den allra bästa hjälpen är kamratstödet, säger Diana Samuelsson. Man märker direkt om det finns en god stämning i förbandet när man är på besök.