Beredskap för kravaller – lärdomar från Caglavica

KFOR har ständig beredskap för att hantera oroligheter som plötsligt flammar upp. Man genomför ofta övningar med hundratals deltagande soldater och figuranter (dvs. låtsasdemonstranter) för att ha beredskap att hantera en uppretad folkmassa.

KFOR har ständig beredskap för att hantera oroligheter som plötsligt flammar upp. Foto: Maria Pålsson
Förutom det rent praktiska måste chefer och soldater också vara förtrogna med vad man har rätt att göra och inte.
Förutom det rent praktiska måste chefer och soldater också vara förtrogna med vad man har rätt att göra och inte. Foto: Maria Pålsson
IMF är fysiskt krävande. Det är ansträngande att bära skyddsutrustningen och hantera provokationer.
IMF är fysiskt krävande. Det är ansträngande att bära skyddsutrustningen och hantera provokationer. Foto: Maria Pålsson
Cheferna måste ha koll på hur man ordnar med avlösning, hur man får in vatten och ytterligare förstärkningar och förnödenheter.
Cheferna måste ha koll på hur man ordnar med avlösning, hur man får in vatten och ytterligare förstärkningar och förnödenheter. Foto: Maria Pålsson
Förutom det rent praktiska måste chefer och soldater också vara förtrogna med vad man har rätt att göra och inte. Foto: Maria Pålsson
IMF är fysiskt krävande. Det är ansträngande att bära skyddsutrustningen och hantera provokationer. Foto: Maria Pålsson
Cheferna måste ha koll på hur man ordnar med avlösning, hur man får in vatten och ytterligare förstärkningar och förnödenheter. Foto: Maria Pålsson

– När det finns spänningar under ytan kan det snabbt bli allvarligt. Det tydligaste exemplet är kravallerna i mars 2004 då många faktorer samverkade för att orsaka upplopp på flera ställen i Kosovo nästan samtidigt, säger samverkansofficer kapten Daniel Skånberg.

Idag beskrivs läget som ”lugnt men spänt”. KFOR har också bättre kännedom om vad som rör sig i samhället genom informationsinsamling. Dessutom har de lokala myndigheterna, främst Kosovo Police (KP), nu bättre förmåga att agera själva i ett första läge.

Det svenska skyttekompaniet tränar på det som kallas insats mot folkmassa (IMF). Det är tekniker som behövs för att kontrollera och flytta en uppretad folkmassa i syfte att skydda byggnader eller se till så att demonstrationen inte sprider sig. Uppgiften kan också vara att evakuera svensk personal.

– Vi tränar i princip hela tiden, säger Johan Dahlgren som är gruppchef på skyttekompaniets tredje pluton. Innan vi kom till insatsområdet övade vi hemma på Livgardet. Och sedan vi kom hit till Kosovo har vi övat tillsammans med andra KFOR-nationer för att bli samspelta. Varje land använder nämligen lite olika teknik så det är samverkan och överlämningar vi övar mest.

Ett viktigt moment att träna är uthållighet. En av lärdomarna från upploppen i Caglavica 2004 är att man måste se till att soldaterna orkar arbeta länge även i en ansträngande miljö. För fem år sedan höll den svenska styrkan folkmassan stången i ett helt dygn.

– IMF är fysiskt krävande. Det är ansträngande att bära skyddsutrustningen och hantera provokationer och att man dessutom inte har någon överblick av situationen. Soldaterna måste orka och cheferna måste ha koll på hur man ordnar med avlösning, hur man får in vatten och ytterligare förstärkningar och förnödenheter, förklarar kapten Christian Hellgren som är plutonchef på tredje pluton.

Förutom det rent praktiska måste chefer och soldater också vara förtrogna med vad man har rätt att göra och inte. Hur mycket våld får man använda? Vilka alternativ för att agera finns det i den aktuella situationen? Det finns regler för hur man får agera i insatsområdet s.k. Rules of Engagement (ROE), som alla soldater får lära sig.