Herculessimulatorn passerade 10 000 flygtimmar

Vid ett flygpass i simulatorn torsdagen 5 februari passerades 10 000 flygtimmar. Övningen som genomfördes var en som ingår i ett typinflygningsskede för två nya Herculespiloter. På skolbänken satt Fredrik Zellén och Petter Eriksson. Instruktör var simulatorledaren Andreas Grunning. För det tekniska ansvarade simulatoringenjör Jan-Olov Hansson.

Från vänster i Herulessimulatorns cockpit ser vi Andreas Grunning, Fredrik Zellén, Petter Eriksson och Håkan Syrén. Foto: Håkan Brandt/Försvarsmakten
Det är mycket teori som ska läras in. Från vänster Fredrik Zellén, Petter Eriksson, och instruktören Andreas Grunning.
Det är mycket teori som ska läras in. Från vänster Fredrik Zellén, Petter Eriksson, och instruktören Andreas Grunning. Foto: Håkan Brandt/Försvarsmakten
Simulatoringenjörerna Pär Lundmark och Jan-Olov Hansson vid ett imponerande datorkabinett.
Simulatoringenjörerna Pär Lundmark och Jan-Olov Hansson vid ett imponerande datorkabinett. Foto: Håkan Brandt/Försvarsmakten
Det är mycket teori som ska läras in. Från vänster Fredrik Zellén, Petter Eriksson, och instruktören Andreas Grunning. Foto: Håkan Brandt/Försvarsmakten
Simulatoringenjörerna Pär Lundmark och Jan-Olov Hansson vid ett imponerande datorkabinett. Foto: Håkan Brandt/Försvarsmakten

En typinflygning på Hercules tar ca sju veckor. De första tre sitter man med teori i skolbänken och följande fyra varvas teoretisk utbildning med att övningarna sen flygs i simulatorn. Sista dagen befästes kunskaperna med en flygning som styrman i det riktiga flygplanet.

Simulatorn togs i drift 1985. Den är ett mycket viktigt redskap för att kunna garantera att det är besättningar med god kvalité som levereras till insatsförbandet C-130.

En flygsimulator syftar till att efterlikna verklig flygning men kan aldrig helt ersätta den. Däremot kan man i simulatorn öva moment man i luften helst undviker som motorstopp med följande återstartning, brand och andra allvarliga felyttringar.

Simulatorn ger också möjlighet att anpassa belastningen till just den besättning som övas för att vinna maximal utbildningseffekt.

Olika vädertyper som hård sidvind vid landning, snöfall, låg molnbas och begränsad sikt kan väljas på ett verklighetstroget sätt. Herculessimulatorn är också utrustad med varnings- och motmedelssystem. Detta gör att även flygtaktiska parametrar som att flygplanet belyses av fientliga radarsystem kan övas. Detta utgör en viktig del i utbildningen inför uppdrag i områden med en militär hotbild.

Flygplanet som är uppe och flyger får all information från omvärlden som luftmotstånd, ytterlufttemperatur automatiskt men i simulatorn krävs omfattande datorkraft för att presentera detta på ett verklighetstroget sätt.

Simulatorns kabin som också innehåller instruktörsstation står på ett sex-axligt hydraulsystem som rör sig för att efterlikna flygplanslika rörelser. Rörelsesystemet verkar ihop med det visuella systemet. Flygsimulatorn används till följande uppgifter:

  • Flygutbildning för samtliga besättningsmedlemmar förutom lastmästarna inklusive nödträning och instrumentflygning.
  • Befälhavarutbildning.
  • Utbildning i cockpitsamarbete.
  • Flygtaktisk utbildning.
  • Utbildning av teknisk personal i motorkörning.
  • Provflygning för vidmakthållande av behörighet på flygplanstypen.

Transportflygskolan på Såtenäs är civilt certifierad av Transportstyrelsen (tidigare luftfartsstyrelsen). De evaluerar årligen simulatorn.

Utländska kunder från Norge, Danmark, Österrike, Italien och Kuwait har köpt flygtid i simulatorn genom åren.